Krönikor

Framtidens städer måste byggas så de håller för ett klimat i förändring

Efter sommarens katastrofala översvämningar i många delar i världen och efter IPCC:s senaste klimatrapport i augusti finns det ingen tvekan. Med varje värmegrad måste vi vänta oss större och kraftigare nederbörd. Extrema väderhändelser ökar risken för översvämning och erosion. Även i Sverige. Nyligen hände det i Gävle.

Vi är maktlösa mot vatten. Visst, oväder har alltid förekommit, men genom klimatförändringarna och den av människan producerade växthusgasen kommer de att öka framöver. Varm luft binder vattenånga, den drar vidare och faller ner i full styrka i svalare områden, helt enligt klimatmodellerna.

För Europa togs EU:s varningssystem för översvämningar (EFAS) inte på allvar i år, varken regionalt eller kommunalt, har det konstaterats. Redan 2009 varnade Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) för översvämningar som hotar vägar, järnvägar och broar. Vatten- och avloppssystem är särskilt sårbara, och reningsverk kan inte ta hand om stora mängder dagvatten. I början av juli i år har krisinformation.se publicerat en checklista vid risk för översvämning före, precis innan, under och efter vattenintrånget. ”Täpp igen golvbrunnar och toalettstolar med sandpåsar eller liknande, vatten kan komma upp genom avloppsledningarna” lyder en av anvisningarna.

Avloppssystemen i städerna är överbelastade i fall av anstormning av dagvatten. Jag minns översvämningskatastrofen i Salzburg i augusti 2002. Redan då påpekade De Gröna i kommunen att vattenmängderna i dagens städer inte har några avrinningsområden, att vi håller på att täppa igen vår jord med betong och asfalt. ”Försegling” (Versiegeln) kallade de det.

Nyligen blev jag varse ett tyskt radioprogram om ett nytt bostadsområde på 25 hektar för upp till 5 000 invånare. Det planeras i storstaden Leipzig alldeles intill centralstationen.  Vattenhanteringen är central. Kommunens avloppssystem kan nämligen inte utökas. Vattnet måste alltså omhändertas på plats vid kraftig nederbörd. Gröna tak, till och med med flytande myrväxter på, ska isolera mot värme på sommaren och mot kyla på vintern. Ett slags regnvattenbassänger anläggs bland annat under trädens rötter. Senare kommer vattnet att tas upp av växterna.

Det behövs mycket grönt för att stå emot klimatpåfrestningarna. Leipzigs modell och ytterligare elva i olika regioner följs upp av ett miljöforskningscentrum (Helmholtz-Zentrum, UFZ). Där anser man att kommunerna inte bara borde koncentrera sig på enstaka kvarter utan lägga om hela sin stadsplanering. Vi måste aktivt bemöta klimatförändringarna för att klara oss med hälsan i behåll, är parollen. Jag hoppas att denna planering sprider sig överallt i världen.

Skördetid, frukten mognar.

Militarisering istället för gemensam säkerhet.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV