Nu kan personer som jobbar i den så kallade gig-ekonomin omfattas av samma rättigheter och sociala skyddsnät som anställda. Det föreslås i en nyligen antagen resolution i EU-parlamentet.
Det råder ingen brist på vittnesmål om bedrövliga villkor för matbud, taxiförare och andra gig-jobbare, eller plattformsarbetare som de också kallas. Rösterna har med tiden hörsammats och resulterat i mer eller mindre uttalade krav på reglering av den växande plattformssektorn. I Storbritannien och Nederländerna har domstolar under året till exempel fattat beslut till fördel för taxiappen Ubers förare ifråga om minimilön och anställningsform.
Nu sätter EU press på företagen – EU-parlamentet antog i förra veckan en resolution som ska garantera personer som jobbar via digitala plattformar samma sociala skyddsnät som anställda i mer traditionella branscher. Vid årets slut ska kraven formuleras i ett direktiv från EU-kommissionen.
Fackliga rättigheter
Ett av parlamentets krav är tydliga skrivningar i direktivet om rätten att organisera sig och kollektivavtalsförhandla, rapporterar Arbetsvärlden.
− På samma sätt som vi för hundra år sedan bekämpade daglöneriet med facklig organisering måste vi göra det den här gången också och då måste särskilda former för detta skapas på de virtuella företagen, säger parlamentarikern Johan Danielsson (S) till Arbetsvärlden.
Lagstiftningen måste till exempel säkerställa att anställda som sprider facklig information i interna chattgrupper inte utsätts för hot och kränkningar från ledningen.
− På samma sätt som du har rätt att sätta upp facklig information på anslagstavlan på jobbet måste du kunna göra det på företagets virtuella anslagstavla, säger Johan Danielsson.
Bevisbörda på arbetsköparen
Arbetarnas rättigheter har hittills kunnat negligeras bland annat på grund av att de ofta blir påtvingat egenanställda. För att komma åt det kryphålet föreslår parlamentet omvänd bevisföring – vid en rättslig process är det upp till arbetsköparen att bevisa att en person inte är anställd, snarare än tvärtom.
Andra krav handlar om adekvat skyddsutrustning och olycksfallsförsäkring för transportarbetare och att algoritmer som styr uppdragsfördelning, prissättning och betyg ska vara transparenta, icke-diskriminerande och etiska. I de förbättrade arbetsvillkoren ingår även krav på att väntetid ska räknas som arbetstid och att inte behöva vara uppkopplad eller ta uppdrag utanför ordinarie arbetstid, skriver Arbetsvärlden.
– Vi säger ja till det digitala, men inte på bekostnad av arbetsrätten, säger den franska parlamentarikern Sylvie Brunet från gruppen Förnya Europa i ett pressmeddelande.
Läs mer:
Ubers chaufförer anställs i Storbritannien men inte i Sverige
