Att ha förhöjda halter av PFAS i blodet till följd av förorenat dricksvatten är att se som en personskada, enligt en dom från Blekinge tingsrätt. Ronnebys kommunala vattenbolag är skadeståndsskyldigt och PFAS-föreningen i Kallinge jublar.
– Det här är en rättvisans dag. Det bör nog alla tänka på som köper vatten från sin kommunala leverantör. Man kan inte leverera gifter eller kemikalier, för då ställs man till svars, säger föreningens ordförande Herman Afzelius till TT.
165 invånare i Kallinge har stämt det kommunala bolaget för att de under många år fått i sig potentiellt skadliga ämnen via kranvattnet.
Föroreningarna kom från brandskum som under många år användes när flygflottiljen F17 övade brandsläckning. Kemikalier sipprade ner i grundvattnet och till den vattentäkt där Kallingebornas vatten hämtades, ända tills vattenverket i Brantafors akutstängdes när skandalen uppdagades 2013.
Domstolen slår nu fast att en förhöjd halt av PFAS i blodet innebär ökade hälsorisker. ”Kärandenas kroppar och kroppsfunktioner är således i ett sämre tillstånd än de hade varit om de inte hade exponerats för PFAS”, skriver domstolen.
Föroreningen av dricksvattnet har lett till en varaktig förändring och försämring av de utsattas kroppar. Detta medför en nedsatt förmåga att kompensera för ytterligare stress samt en ökad mottaglighet för skadliga effekter av annan miljöpåverkan, enligt domstolen.
– Det är en otrolig lättnad, säger Herman Afzelius.
De som stämt bolaget har också pekat på oro, ångest och andra psykiska besvär som det förorenade vattnet inneburit för dem och velat ha kompensation även för detta.
Oron har varit befogad, anser domstolen, men ingen av dem har kunnat visa att den oro som PFAS-exponeringen medfört utgör en ersättningsgill personskada.
Läs även: Efter PFAS-skandalen – nu börjar rättegången
Läs även: Föroreningar av dricksvatten pågick i decennium
Fakta: PFAS
PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.
PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.
PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.
Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.
PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.
Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFAS-ämnet PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda ämnet PFOA.
Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) tog i september i fjol fram nya hälsobaserade gränsvärden för PFAS-familjen och de ska inom två år implementeras i Sverige.
Källor: Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket
Fakta: Negativa effekter på hälsan
PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Till exempel påverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner och ger ett försämrat immunsvar på vaccinationer. Dessutom kopplas PFAS till ökad risk för vissa typer av cancer.
Forskare vid Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund och Göteborg har i flera år studerat PFAS och hälsorisker i befolkningen i Ronneby kommun.
Studier där visar att det sammantaget inte finns en ökad risk för cancer, men att det finns måttligt ökade risker för sällsynta cancerformer som testikel- och njurcancer.
AMM-forskning visar även på en måttligt ökad risk för sjukdomen polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS), som är en godartad gynekologisk sjukdom som kan göra det svårt för kvinnor att bli gravida.
Foster, spädbarn och barn tycks vara extra känsliga för PFAS. Ämnena kan föras över via moderkakan och via amning.
Ronnebystudierna visar dock inte på någon ökad förekomst av havandeskapsförgiftning, sköldkörtelsjukdomar eller inflammatorisk tarmsjukdom, vilket man hade sett i en stor amerikansk studie.
Källor: Nationalencyklopedin, Livsmedelsverket och AMM
