Försvarsmakten brister i sitt arbete med att sanera förenade områden där man bedrivit verksamhet. Det anser Miljöpartiet och Moderaterna som riktar skarp kritik mot myndigheten. Särskilt illa ställt är det med PFAS-föroreningar.
Det är Betty Malmberg (M), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, och Maria Gardfjell (MP), vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, som i en artikel från Altinget nu kritiserar Försvarsmakten.
Bakgrunden är en nyligen framlagd rapport till Försvarsdepartementet där Försvarsmakten redovisar vidtagna och planerade åtgärder för att sanera förorenade områden.
Kärnan i kritiken: Det görs alldeles för lite och går på tok för långsamt.
– Det tycks inte ens pågå någon direkt aktivitet med att sanera. De har inte gjort hela läxan, säger Betty Malmberg till Altinget.
Särskilt oroande om PFAS
Maria Gardfjell flikar in:
– Det som är mest anmärkningsvärt är att Försvarsmakten enbart pekar på behovet av mer forskning och innovation, trots att det finns teknik för att sanera markområden, även om det kostar pengar, säger hon.
Hon syftar särskilt på Försvarsmaktens strategi kring att sanera områden från PFAS. Där menar man att Försvarsmakten måste växla upp i saneringstempo.
– Vi har inte tid att vänta med att påbörja arbetet med sanering. Det är helt förödande. Det måste bli snabbare åtgärder, även om det inte är totalt rätt åtgärder eller ej som används, det är åtminstone någonting, säger Maria Gardfjell till Altinget.
Försvaret i blåsväder
Försvarsmakten har uppmärksammats tidigare för sin miljöåverkan vad gäller just PFAS. Det handlar bland annat om det ärende som nyligen behandlades i Blekinge tingsrätt, vilket Syre tidigare har rapporterat om.
Målet i fråga rör en stämning som invånare i Kallinge riktat mot Ronneby kommun efter att ha fått i sig PFAS-ämnen via kommunens dricksvatten. Det hela går tillbaka till 2013 då man kunde konstatera att dricksvattnet kontaminerats av brandskum som använts av försvarets flygflottilj i området.
Domen i målet kommer att meddelas den 13 april.
Läs även: Försvarets klimatpåverkan ”ett säkerhetsproblem”
Läs även: Miljöfarliga ämnen kostar samhället miljarder
Fakta: Det här är PFAS
PFAS står för poly- och perfluorerade alkylsubstanser och är en grupp på drygt 4 700 vatten- och smutsavstötande kemikalier. De mest kända substanserna är PFOS och PFOA.
PFAS är vatten- och oljeavvisande och tål höga temperaturer. I och med det har det historiskt använts flitigt i produkter som stekpannor, skor, kläder och matförpackningar.
Studier har visat att PFAS-ämnen, som i princip inte kan brytas ner, har en negativ påverkan på kroppen. Det skadar immunförsvaret, påverkar födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.
Sett till PFOS och PFOA är båda substanserna reproduktionsstörande och misstänks även vara cancerframkallande.
Till följd av att PFAS-ämnen är svåra att bryta ner finns de överallt i miljön. Människor får framförallt i sig PFAS från mat och i inomhusmiljöer. Ämnena lagras sedan i kroppen under lång tid.
Särskilt höga halter av PFAS har bland annat uppmätts vid vattentäkter där man genomfört brandsläckningsövningar. Detta eftersom det finns PFAS i brandskum.
Sedan 2008 är det inom EU förbjudet för företag att använda PFOS i sina produkter, så även PFOA, men där infördes förbudet så sent som i december 2020.
Källa: Naturskyddsföreningen, Livsmedelsverket
