Radar · Miljö

Försvarets klimatpåverkan ”ett säkerhetsproblem”

Försvarets snabba, tunga fordon släpper ut växthusgaser, liksom vapenindustrin.

Svenska försvaret saknar mål för att för att minska sina totala utsläpp av växthusgaser. Trots betydande klimatpåverkan granskas inte myndigheten av Naturvårdsverket. Det är resultatet av en ny rapport från Svenska freds- och skiljedomsföreningen, som kallar försvarsmaktens klimatpåverkan ”ett säkerhetsproblem”.

Försvarsmakten saknar mål för att minska sina totala utsläpp av växthusgaser, och följer inte heller upp utvecklingen på området, enligt en ny rapport från Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

Den begränsade information som försvaret tillhandahåller visar att myndighetens utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter motsvarar omkring en tredjedel av det civila inrikesflygets utsläpp. Den nya rapporten visar också att utsläppen från försvarsmaktens inrikes transporter inte har minskat under de senaste tio åren, trots minskad militär aktivitet.

Svenska freds- och skiljedomsföreningen ser försvarets klimatpåverkan som ett säkerhetsproblem, eftersom klimatförändringarna är ett av de största säkerhetshoten vi har.

– Stora militära utsläpp kan öka osäkerheten genom att bidra till ökade klimatförändringar, och motverka Sveriges klimatarbete, säger föreningens ordförande Agnes Hellström i ett pressmeddelande.

Misslyckas med enda klimatmålet

Försvaret har en särställning i myndighets-Sverige, enligt rapporten. Trots att den är en av 26 myndigheter som utsetts till så kallad miljömålsmyndighet, som har särskilt ansvar för att arbetet med landets miljömål ska fungera – och ska granskas hårdare än andra myndigheter – behöver försvaret inte rapportera sitt klimatarbetet till Naturvårdsverket.

– Att Försvarsmakten – Sveriges näst största myndighet – inte granskas hårdare är helt orimligt, säger Agnes Hellström.

Försvaret har enligt rapporten ett enda mål som rör klimat: att minska energiförbrukningen i sina lokaler och fastigheter med 20 procent från 2011 till 2020. Men enligt Försvarsmaktens senaste uppgifter stod denna värme och elanvändning bara för 11 procent av myndighetens koldioxidutsläpp.

Dessutom förbrukar försvaret i dag mer energi per kvadratmeter än när målet sattes, trots att man satsat på just detta mål. ”Att energiförbrukningen trots [myndighetens ansträngningar] ökar måste anses anmärkningsvärt”, skriver Svenska freds- och skiljedomsföreningen i rapporten.

"Ohållbart att ge undantag"

Försvarsmaktens klimatpåverkan kommer från en rad olika områden, som vi i dag alltså inte vet så mycket om. Det rör sig bland annat om vapenindustrin, övningsverksamhet inom och utanför landets gränser, och påverkan från andra länders militära aktivitet i Sverige.

Svenska freds- och skiljedomsföreningen vill nu att försvarets totala miljöpåverkan ska redovisas, och att myndigheten ska innefattas i det så kallade miljöledningssystemet. Det är ett statligt systematiskt miljöarbete för att minska olika verksamheters negativa miljöpåverkan, och öka den positiva. Naturvårdsverket ska lämna en översyn av vilka myndigheter som ska inkluderas i miljöledningssystemet till regeringen den 30 september.

– Om det ska finnas en rimlig chans att bromsa den globala uppvärmningen är det ohållbart att ge undantag till så stora aktörer som försvarsmakten, säger Agnes Hellström.