Minska fisket av strömming, gråsej och havskräfta, och sluta fiska torsk i Kattegatt och östra Östersjön. Det är råd från Sveriges lantbruksuniversitet, efter att ha gått igenom hur svenska fiskar och skaldjur egentligen mår.
Varje år gör institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua, en översikt för tillståndet bland de mest fiskade arterna i Sveriges hav och stora sjöar, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Med hjälp av data från yrkes- och fritidsfiske kartläggs hur många fiskar som föds, deras tillväxt och hur många som dör en naturlig död.
I årets rapport konstateras att läget är allvarligast för torsken i östra Östersjön och i Kattegatt.
– Torsken här uppvisar både en minskad individuell tillväxt och en ökad naturlig dödlighet och Ices (Internationella Havsforskningsrådet, reds anm) ger rådet att inget fiske på torsk ska ske under 2021, säger Eddie Von Wachenfeldt, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Bland orsakerna till torskens mående finns dåliga syreförhållanden, dålig tillgång till bytesfisk och parasitangrepp. För torsken i västra Östersjön vill Ices se en minskning av fisket med 18 procent jämfört med 2020.
Miljoner torskar kastas tillbaka döda
EU:s fiskeministrar beslutade i oktober 2020 att yrkesfiske av torsk även fortsatt ska vara förbjuden i östra Östersjön. Dock tillåts bifångst av arten. Kvoten sänktes med 70 procent från föregående år, och ligger på 595 ton för 2021.
Vad som inte syns i statistiken för bifångst är de stora otillåtna mängder torsk som varje år kastas tillbaka i Östersjön. Ices räknade år 2017 att det rörde sig om 3452 kilo död torsk, en siffra som motsvarar 11 miljoner små torskar. Att kasta tillbaka torsk är olagligt, men kontrollerna är enligt Världsnaturfonden WWF minimala.
Bättre ställt för insjöfiskar
SLU:s årliga bedömning visar att även sillen har det kärvt. För vårlekande sill i Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön ges rådet att arten inte bör fiskas. Även fisket av gråsej och havskräfta bör minska, slår SLU fast.
För insjöfiskar som sik, lake och siklöja ser läget bättre ut.
Vid Naturvårdsverkets senaste uppföljning av Sveriges miljömål 2020 konstaterades att målet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” som helhet varken visar positiv eller negativ tendens.
Läs även: Värsta året för torsken – hudsår, mager och ynklig (artikel från juni 2020) och Östersjön kippar efter andan – politiker måste tänka 70 år framåt (artikel från augusti 2020).
