De senaste åren har fonder och bankers investeringar i fossila bolag varit i skottlinjen i klimatdebatten. Men bankernas roll i att hålla den fossila industrin under armarna genom lån har inte omgärdats av samma kritiska diskussion. För fossila bolag är precis som alla andra bolag beroende av lån, om det så är för att finansiera nya projekt eller för att klara av en tuff period.

– Man har fortsatt att låna ut lika stora belopp de senaste åren, ändå har flera banker intagit (hållbara) positioner i sina investeringar, säger Jakob Köning.

Sedan Parisavtalet slöts 2015 har det rört sig om alltifrån lån till bolag som bygger kolkraftsverk, utvidgar kolgruvor eller letar efter olja i Arktis, vilket nyligen väckte kritik.

– Det har tutat på i ungefär samma storlek sedan Parisavtalet slöts 2015, säger Jakob Köning.

Totalt rör det sig om över 450 miljarder kronor från SEB, Nordea, Swedbank och Danske bank. Att utlåningen gått under radarn, till skillnad från direkta investeringar, har att göra med den banksekretess som lånen omfattas av. Men Fair finance guide har genom en konsult i Holland lyckats kartlägga lånen som ofta läggs upp genom så kallade syndikerad finansiering, där flera banker går samman och delar på risken.

– Den typen av affärer hamnar i specialdatabaser som tillsammans med andra källor gjort att vi kunnat kartlägga lånen, säger Jakob Köning som menar att resultatet blottlägger hur bankerna underlättar för fossila bolag att fortsätta sin klimatskadliga verksamhet.

– Nu är bankerna en del av problemet men de kan vara en del av lösningen, säger han och efterlyser tydliga krav på att bolagen har en omställningsplan som ligger i linje med Parisavtalet, innan eventuella lån får klartecken.

"SEB sticker ut"

SEB är den bank som Fair finance guide pekar ut som värst bland de fyra storbankerna. Enligt uppgifter i den databas som Fair finance guide gått igenom, har banken pumpat in åtskilliga miljarder till tyska kolkraftsbolaget Uniper som är en av Europas största utsläppare av koldioxid. Även om bolaget har en omställningsplan – ligger den inte i linje med Parisavtalet, enligt Jakob Köning.

Banken har också lånat ut miljarder till tyska kraft- och kolgruvebolaget RWE, som nu utvidgar sin kolbrytning i Garzweiler i Tyskland, enligt Fair finance guide och Jakob Köning.

– SEB sticker ut genom att de stödjer de mest kontroversiella fossilbolagen, säger han.

SEB säger i ett svar till Syre att de på grund av banksekretess inte kan diskutera, bekräfta eller dementera enskilda kundengagemang. Men säger att de under de kommande åren kommer att fasa ut sin exponering mot kol och ger en generell kommentar apropå Fair finance granskning.

”Våra åtaganden gentemot FN:s klimatmål och Parisavtalet står inte i motsats till att ha kunder med stora klimatavtryck – tvärtom. Ska vi uppfylla Parisavtalet måste de företag som har de största klimatavtrycken ställa om. SEB har valt att engagera sig för att vara en del av den omställningen. Vi måste jobba brett, på alla fronter, om vi ska lyckas möta hotet från den globala uppvärmningen,” skriver banken.

Swedbank ska inte finansiera arktisk olja

Swedbanks hållbarhetschef svarar att de tre innehav som nämns i rapporten avyttrats och att banken under 2020 uppdaterat den strategiska inriktningen för banken och ”satt hållbarhet i kärnan av affärsstrategin”.

– Som en konsekvens av detta har banken beslutat att inte ge ny direkt finansiering av okonventionell utvinning av fossila bränslen – skifferolja och gas, arktisk olja/gas och oljesand. Vi kommer inte heller ge ny direkt finansiering till prospektering av nya olje- eller gasfält – förutom om företaget kan leverera och visa en omställningsagenda i hela sin värdekedja i linje med Parisavtalet, säger Fredrik Nilzén, hållbarhetschef Swedbank i ett svar till Syre.

"Komplex fråga"

Nordea skriver till Syre de välkomnar rapporten eftersom det är bra att frågan prioriteras. Men att fossilenergi fortfarande utgör en stor del av den energimix som världen är beroende av, vilket gör det till ”en komplex fråga”.

– Förutom att vi fortfarande är väldigt beroende av fossilenergi, så sitter de bolag som idag levererar den på en infrastruktur och på komponenter som är viktiga för framtidens energisystem och energidistribution, vilket gör bolagen till en viktig del i den här omställningen. Vi måste därför bedöma bolag utifrån vilka möjligheter de har och vilka åtaganden de gjort för att ställa om sin verksamhet i enlighet med förväntningarna i Parisavtalet, säger Ylva Hannestad vice vd för Group Sutainability i Nordea.

Hon säger också att sex av de sju bolag som i rapporten definieras som kolbolag, är det ett som inte har en omställningsplan som de bedömer är i linje med Parisavtalet och att det bolag som som saknat det, avyttrats.

Danske bank försvarar sina lån med att de arbetar aktivt med att påverka de företag som banken har som kunder med att ställa om till förnyelsebara energislag.

– Stora delar av vår utlåning till de här företagen går just till olika omställningsprojekt. Och även om omställningen kommer ta tid är vårt mål med utlåningen förstås att omställningsarbetet ska påskyndas så mycket som möjligt, säger Roger Josefsson, hållbarhetschef för Danske Bank Sverige.
 
Hur ser ni på er roll för att uppnå Parisavtalets mål?
– Vi delar uppfattningen om att fossila bränslen ska fasas ut från energimixen. Det är en förutsättning om vi som samhälle ska kunna uppfylla målen i Paris-avtalet. Senast 2023 ska vi på Danske Bank ha satt ett klimatmål för vår företagsutlåning som är i linje med Parisavtalet.

Artikeln har uppdaterats 2 februari med en kommentar från Danske bank.