De senaste åren har fonder och bankers investeringar i fossila bolag varit i skottlinjen i klimatdebatten. Men bankernas roll i att hålla den fossila industrin under armarna genom lån har inte omgärdats av samma kritiska diskussion. För fossila bolag är precis som alla andra bolag beroende av lån, om det så är för att finansiera nya projekt eller för att klara av en tuff period.

– Man har fortsatt att låna ut lika stora belopp de senaste åren, ändå har flera banker intagit (hållbara) positioner i sina investeringar, säger Jakob Köning.

Sedan Parisavtalet slöts 2015 har det rört sig om alltifrån lån till bolag som bygger kolkraftsverk, utvidgar kolgruvor eller letar efter olja i Arktis, vilket nyligen väckte kritik.

– Det har tutat på i ungefär samma storlek sedan Parisavtalet slöts 2015, säger Jakob Köning.

Totalt rör det sig om över 450 miljarder kronor från SEB, Nordea, Swedbank och Danske bank. Att utlåningen gått under radarn, till skillnad från direkta investeringar, har att göra med den banksekretess som lånen omfattas av. Men Fair finance guide har genom en konsult i Holland lyckats kartlägga lånen som ofta läggs upp genom så kallade syndikerad finansiering, där flera banker går samman och delar på risken.

– Den typen av affärer hamnar i specialdatabaser som tillsammans med andra källor gjort att vi kunnat kartlägga lånen, säger Jakob Köning som menar att resultatet blottlägger hur bankerna underlättar för fossila bolag att fortsätta sin klimatskadliga verksamhet.

– Nu är bankerna en del av problemet men de kan vara en del av lösningen, säger han och efterlyser tydliga krav på att bolagen har en omställningsplan som ligger i linje med Parisavtalet, innan eventuella lån får klartecken.

"SEB sticker ut"

SEB är den bank som Fair finance guide pekar ut som värst bland de fyra storbankerna. Enligt uppgifter i den databas som Fair finance guide gått igenom, har banken pumpat in åtskilliga miljarder till tyska kolkraftsbolaget Uniper som är en av Europas största utsläppare av koldioxid. Även om bolaget har en omställningsplan – ligger den inte i linje med Parisavtalet, enligt Jakob Köning.

Banken har också lånat ut miljarder till tyska kraft- och kolgruvebolaget RWE, som nu utvidgar sin kolbrytning i Garzweiler i Tyskland, enligt Fair finance guide och Jakob Köning.

– SEB sticker ut genom att de stödjer de mest kontroversiella fossilbolagen, säger han.

SEB säger i ett svar till Syre att de på grund av banksekretess inte kan diskutera, bekräfta eller dementera enskilda kundengagemang. Men säger att de under de kommande åren kommer att fasa ut sin exponering mot kol och ger en generell kommentar apropå Fair finance granskning.

”Våra åtaganden gentemot FN:s klimatmål och Parisavtalet står inte i motsats till att ha kunder med stora klimatavtryck – tvärtom. Ska vi uppfylla Parisavtalet måste de företag som har de största klimatavtrycken ställa om. SEB har valt att engagera sig för att vara en del av den omställningen. Vi måste jobba brett, på alla fronter, om vi ska lyckas möta hotet från den globala uppvärmningen,” skriver banken.

Swedbank ska inte finansiera arktisk olja

Swedbanks hållbarhetschef svarar att de tre innehav som nämns i rapporten avyttrats och att banken under 2020 uppdaterat den strategiska inriktningen för banken och ”satt hållbarhet i kärnan av affärsstrategin”.

– Som en konsekvens av detta har banken beslutat att inte ge ny direkt finansiering av okonventionell utvinning av fossila bränslen – skifferolja och gas, arktisk olja/gas och oljesand. Vi kommer inte heller ge ny direkt finansiering till prospektering av nya olje- eller gasfält – förutom om företaget kan leverera och visa en omställningsagenda i hela sin värdekedja i linje med Parisavtalet, säger Fredrik Nilzén, hållbarhetschef Swedbank i ett svar till Syre.

"Komplex fråga"

Nordea skriver till Syre de välkomnar rapporten eftersom det är bra att frågan prioriteras. Men att fossilenergi fortfarande utgör en stor del av den energimix som världen är beroende av, vilket gör det till ”en komplex fråga”.

– Förutom att vi fortfarande är väldigt beroende av fossilenergi, så sitter de bolag som idag levererar den på en infrastruktur och på komponenter som är viktiga för framtidens energisystem och energidistribution, vilket gör bolagen till en viktig del i den här omställningen. Vi måste därför bedöma bolag utifrån vilka möjligheter de har och vilka åtaganden de gjort för att ställa om sin verksamhet i enlighet med förväntningarna i Parisavtalet, säger Ylva Hannestad vice vd för Group Sutainability i Nordea.

Hon säger också att sex av de sju bolag som i rapporten definieras som kolbolag, är det ett som inte har en omställningsplan som de bedömer är i linje med Parisavtalet och att det bolag som som saknat det, avyttrats.

Danske bank försvarar sina lån med att de arbetar aktivt med att påverka de företag som banken har som kunder med att ställa om till förnyelsebara energislag.

– Stora delar av vår utlåning till de här företagen går just till olika omställningsprojekt. Och även om omställningen kommer ta tid är vårt mål med utlåningen förstås att omställningsarbetet ska påskyndas så mycket som möjligt, säger Roger Josefsson, hållbarhetschef för Danske Bank Sverige.
 
Hur ser ni på er roll för att uppnå Parisavtalets mål?
– Vi delar uppfattningen om att fossila bränslen ska fasas ut från energimixen. Det är en förutsättning om vi som samhälle ska kunna uppfylla målen i Paris-avtalet. Senast 2023 ska vi på Danske Bank ha satt ett klimatmål för vår företagsutlåning som är i linje med Parisavtalet.

Artikeln har uppdaterats 2 februari med en kommentar från Danske bank.

Det kallas Slapp när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.

Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.

Innan slutet på 2023 skulle EU-kommissionen presentera flera förslag på förbättrat djurskydd i unionen, bland annat ett förbud mot lantbruksdjur i bur. Det var planen. Till sist visade det sig dock att det bara blir ett förslag om skärpta regler kring djurtransporter under denna mandatperiod. Och även där ser det ut att bli skärpningar med modifikation. Läckta dokument visar bland annat att EU-kommissionens förslag inte innebär något stopp för transporter av levande djur utanför EU, något som genom åren fått omfattande kritik från flera håll. 

Vissa skärpningar ser ut att ske. Bland annat föreslår kommissionen ett förbud av fartyg som seglar under ”svart flagg”, det vill säga som klassas som betydligt under en standardnivå. Blir det verklighet skulle hela 55 procent av den nuvarande flottan som transporterar levande djur förlora sina tillstånd. 

Men det finns en rad andra problem, menar djurrättsorganisationen Eurogroup for animals, som har tagit del av de läckta dokumenten. De skriver att ansvaret för att rapportera in missförhållanden till myndigheterna faller på just de personer som utför transporterna.

”Vi kan bara föreställa oss hur ivriga dessa operatörer kommer att vara att rapportera sina egna överträdelser till de behöriga myndigheterna”, skriver Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals, i en kommentar. 

Kalvar får transporteras 18 timmar

Vissa positiva element finns i utkastet, skriver djurrättsorganisationen. Det handlar bland annat om förkortade max-restider för de flesta typerna av djur, obligatorisk spårbarhet i realtid på alla vägtransporter samt att kalvar yngre än 5 veckor inte får transporteras. 

Men fortfarande får övriga kalvar, trots att de anses vara sårbara, transporteras nio timmar plus nio timmar om det finns en timmas paus emellan dessa sträckor och om lastbilarna har ett speciellt utfordringssystem installerat. Men om lastbilarna delvis transporteras via fartyg så räknas inte tiden på fartygen in i dessa timmar. 

Eurogroup for animals kommenterar: ”som om hunger, uttorkning och utmattning hos oavvanda djur (och faktiskt hos alla djur) inte vore tidsberoende” och konstaterar vidare att dessa regler, som de nu är utformade, bland annat legitimerar den irländska exporthandeln med mjölkkalvar, som 2022 involverade 153 000 kalvar.

Fler typer av djur inkluderas

Enligt det som går att läsa i de läckta dokumenten står heller ingenting om maxtemperaturer under transporterna, trots att EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, rekommenderat en maxtemperatur på 30 grader för transporter under dagtid. Inte heller står det något om obligatorisk övervakning av mikroklimatet i lastbilarna. 

Även vattenlevande djur och djur som transporteras i ”vetenskapligt syfte” inkluderas i det föreslagna regelveket. Men här är skrivningarna vaga, och utan mer specifika skrivningar är risken stor att de inte får något skydd i någon större utsträckning, konstaterar Eurogroup for animals.

Även transport av sällskapsdjur kommer att få regler att efterleva. Men i förslaget finns ingen maxtid för transport inskriven, bara att de måste matas ”minst var 24:e timma”. 

Filmerna visar kycklingar som sorterats bort för avlivning eftersom de är skadade och därför inte ansetts produktionsdugliga, och har spelats in av en djurrättsaktivist som tagit anställning på kläckeriet i syfte att dokumentera hur kycklingarna behandlas.

Kycklingarna ska egentligen avlivas inom kort efter utsorteringen, men har i flera fall blivit liggande i upp till tre timmar och därmed utsatts för onödigt lidande.

– Det är bedrövligt. Man måste kunna göra det bättre. Vi har ju lagar och regler för att man ska följa dem, säger Niklas Lundberg på Svenska djurskyddsföreningen till tv-kanalen.

Kronfågels vd Fredrik Strømmen säger att händelserna som filmats kan vara kopplade till ett produktionsstopp tidigare i år där allt fokus har legat på att få i gång produktionen.

– Då är det viktigt att rutinerna följs. Men här tror jag att det har gått så snabbt att vi inte har hängt med och kanske är det en medarbetare som inte lärts upp ordentligt av oss, som inte gjort som man ska och fåglarna hamnar då ihop och hanteras inte i enlighet med våra rutiner, säger Strømmen till TV4.