Minerna är bistra i dag, både bland fackliga företrädare och på arbetsgivarsidan. Strax halv två under natten till torsdagen kom beskedet: Det blev ingen uppgörelse om anställningsskyddet mellan parterna Svenskt näringsliv, LO och Privattjänstemännen (PKT).

– Den svenska modellen har fått sig en törn, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare i Kommunal.

Eftersom parterna misslyckats ska den statliga utredningens förslag om bland annat utökade undantag från turordningsreglerna nu  genomföras på politisk väg, kräver Centerpartiet och Liberalerna.

Vänsterpartiet å sin sida gick omedelbart ut och upprepade sitt hot om att försöka fälla regeringen med högeroppositionens hjälp ifall utredningens förslag blir till en proposition på riksdagens bord. En regeringskris rycker närmare, även om Centerpartiet samtidigt öppnar för att låta parterna göra ett nytt försök att komma överens. Något som Kommunal – som hör till de fackförbund som ställt tuffast krav på en uppgörelse – inte tror skulle förändra saken.

– Tiden var en faktor, men den var inte avgörande. Mer tid kommer inte ändra positionerna, säger Johan Ingelskog.

Arbetsmarknaden förändras i grunden

Om las-utredningens förslag nu genomförs förändras svensk arbetsmarknad i grunden, menar Johan Ingelskog och den tradition som finns av att parterna gör upp i centrala frågor skulle brytas.

– Centerpartiet och Liberalerna säger sig vilja försvara den svenska modellen, men har skapat motsatsen med las-utredningen. De kräver lagstiftning på områden som vi anser är parternas ansvar, säger han.

Organisationen Företagarna, som företräder främst småföretag, menar att lagstiftning nu är nödvändig.

– Man sätter regeringen i en position där man tvingas gå på lagstiftning, det kan man säga är ett svårt slag mot den svenska modellen. Att arbetsrätten behöver moderniseras är uppenbart, säger Günther Mårder, Företagarnas vd.

Just att den svenska modellen nu hotas, tycks de flesta vara överens om i dag, oavsett hur man ser på vilka regler som borde gälla på arbetsmarknaden.

Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, förespråkar en uppluckring av arbetsrätten. Han är besviken på parterna och menar att de svikit det ansvar man behöver ta för att upprätthålla den svenska modellen. Att lösa viktiga frågor avtalsvägen, snarare än genom lagstiftning har flera fördelar, menar han.
  
– När parterna förhandlar kan man ta hänsyn till olika branschers förutsättningar. En annan fördel är att parterna har intresse av långsiktiga spelregler, medan kortsiktiga aspekter kan få företräde när politiska partier hanterar frågorna, säger han.

Maktbalansen förskjuts

Om Las-utredningens förslag genomförs förskjuts maktbalansen på arbetsmarknaden, så att arbetsgivarnas makt ökar och fackförbundens minskar, enligt Caroline Johansson, professor i civilrätt, som forskar om arbetsrätt. 

– Det blir en förändrad dynamik mellan parterna, säger hon.

De utökade undantagen är en del i det, enligt Caroline Johansson. Men det handlar också om det mindre uppmärksammade förslaget om att ta bort den möjligheten att ogiltigförklara en uppsägning när det gäller arbetsgivare med färre än femton anställda.

På arbetsgivarsidan är man bekymrade över förslaget om skärpta krav på kompetensutveckling. Men det kravet är luddigare formulerat än de förändringar som är till arbetsgivarnas fördel, menar Caroline Johansson.

– Arbetsgivarens storlek ska påverka vad man anser vara en skälig kompetensutveckling. Dessutom kan sanktioner mot bristande kompetensutveckling bara utdömas efter en uppsägning, säger hon.

Företagarnas Günther Mårder har en annan bild av maktbalansen på arbetsmarknaden. Han menar att företagens svårigheter att hitta rätt kompetens ger de flesta arbetstagare en styrkeposition.

– Tidigare kunde arbetsgivarna välja och vraka på en öppen marknad och byta ut de produktionsresurser som människor var vid det löpande bandet på 70-talet. I dag har vi en ekonomi där arbetstagarna har en helt annan styrka, säger han.

Lättare att ta sig in

Enligt Per Skedinger är det främsta skälet till att luckra upp arbetsrätten att göra det lättare för grupper som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden att komma in.

– Dagens anställningsskydd försvårar för utsatta grupper. Det är väl belagt, men parterna har valt att sticka huvudet i sanden, säger han.

Läs mer: Klockan tickar i las-förhandlingarna – det här står striden om