Minerna är bistra i dag, både bland fackliga företrädare och på arbetsgivarsidan. Strax halv två under natten till torsdagen kom beskedet: Det blev ingen uppgörelse om anställningsskyddet mellan parterna Svenskt näringsliv, LO och Privattjänstemännen (PKT).

– Den svenska modellen har fått sig en törn, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare i Kommunal.

Eftersom parterna misslyckats ska den statliga utredningens förslag om bland annat utökade undantag från turordningsreglerna nu  genomföras på politisk väg, kräver Centerpartiet och Liberalerna.

Vänsterpartiet å sin sida gick omedelbart ut och upprepade sitt hot om att försöka fälla regeringen med högeroppositionens hjälp ifall utredningens förslag blir till en proposition på riksdagens bord. En regeringskris rycker närmare, även om Centerpartiet samtidigt öppnar för att låta parterna göra ett nytt försök att komma överens. Något som Kommunal – som hör till de fackförbund som ställt tuffast krav på en uppgörelse – inte tror skulle förändra saken.

– Tiden var en faktor, men den var inte avgörande. Mer tid kommer inte ändra positionerna, säger Johan Ingelskog.

Arbetsmarknaden förändras i grunden

Om las-utredningens förslag nu genomförs förändras svensk arbetsmarknad i grunden, menar Johan Ingelskog och den tradition som finns av att parterna gör upp i centrala frågor skulle brytas.

– Centerpartiet och Liberalerna säger sig vilja försvara den svenska modellen, men har skapat motsatsen med las-utredningen. De kräver lagstiftning på områden som vi anser är parternas ansvar, säger han.

Organisationen Företagarna, som företräder främst småföretag, menar att lagstiftning nu är nödvändig.

– Man sätter regeringen i en position där man tvingas gå på lagstiftning, det kan man säga är ett svårt slag mot den svenska modellen. Att arbetsrätten behöver moderniseras är uppenbart, säger Günther Mårder, Företagarnas vd.

Just att den svenska modellen nu hotas, tycks de flesta vara överens om i dag, oavsett hur man ser på vilka regler som borde gälla på arbetsmarknaden.

Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, förespråkar en uppluckring av arbetsrätten. Han är besviken på parterna och menar att de svikit det ansvar man behöver ta för att upprätthålla den svenska modellen. Att lösa viktiga frågor avtalsvägen, snarare än genom lagstiftning har flera fördelar, menar han.
  
– När parterna förhandlar kan man ta hänsyn till olika branschers förutsättningar. En annan fördel är att parterna har intresse av långsiktiga spelregler, medan kortsiktiga aspekter kan få företräde när politiska partier hanterar frågorna, säger han.

Maktbalansen förskjuts

Om Las-utredningens förslag genomförs förskjuts maktbalansen på arbetsmarknaden, så att arbetsgivarnas makt ökar och fackförbundens minskar, enligt Caroline Johansson, professor i civilrätt, som forskar om arbetsrätt. 

– Det blir en förändrad dynamik mellan parterna, säger hon.

De utökade undantagen är en del i det, enligt Caroline Johansson. Men det handlar också om det mindre uppmärksammade förslaget om att ta bort den möjligheten att ogiltigförklara en uppsägning när det gäller arbetsgivare med färre än femton anställda.

På arbetsgivarsidan är man bekymrade över förslaget om skärpta krav på kompetensutveckling. Men det kravet är luddigare formulerat än de förändringar som är till arbetsgivarnas fördel, menar Caroline Johansson.

– Arbetsgivarens storlek ska påverka vad man anser vara en skälig kompetensutveckling. Dessutom kan sanktioner mot bristande kompetensutveckling bara utdömas efter en uppsägning, säger hon.

Företagarnas Günther Mårder har en annan bild av maktbalansen på arbetsmarknaden. Han menar att företagens svårigheter att hitta rätt kompetens ger de flesta arbetstagare en styrkeposition.

– Tidigare kunde arbetsgivarna välja och vraka på en öppen marknad och byta ut de produktionsresurser som människor var vid det löpande bandet på 70-talet. I dag har vi en ekonomi där arbetstagarna har en helt annan styrka, säger han.

Lättare att ta sig in

Enligt Per Skedinger är det främsta skälet till att luckra upp arbetsrätten att göra det lättare för grupper som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden att komma in.

– Dagens anställningsskydd försvårar för utsatta grupper. Det är väl belagt, men parterna har valt att sticka huvudet i sanden, säger han.

Läs mer: Klockan tickar i las-förhandlingarna – det här står striden om

De två ministrarna gjorde inga försök att bortförklara svensk skolas resultat i den senaste Pisamätningen.

– Hur vi än vänder och vrider på mätningen visar den inget annat än en kunskapskollaps, det största tappet någonsin, säger Pehrson på en presskonferens.

– Det är tydligt och direkt tragiskt att vi har ett bildningsland där färre kan läsa och ett ingenjörsland där färre kan räkna.

Skolminister Edholm kallar den sämre läskunskapen för ”inget annat än en läskris för Sverige”.

Tillbaka till grunden

Liberalerna har varit med och utformat en stor del av dagens skolpolitik, även om Sverige haft en S-ledd regering mellan 2014 och 2022. Bland annat genom det så kallade januariavtalet som L hade med den S-ledda regeringen.

– Vi tycker att man skulle gjort mycket mera, med fokus på tidiga insatser, säger Pehrson.

– Kom ihåg också att den tidigare uppgången (i Pisamätningarna) skedde efter ett antal viktiga liberala reformer på skolområdet.

Enligt Pehrson är vägen framåt nu att gå tillbaka till grunderna i skolan, med mer läsa, räkna och skriva tidigt och mer stöd tidigt till elever.

– Vi behöver fokusera mer på att läsa, räkna och skriva under de första skolåren, det är då grunden läggs, säger hon.

Dessutom vill han och Edholm se mindre skärmtid i skolan och mer ordning och reda.

Del i skulden

Skolministern pekar på en sak där hon tycker att Liberalerna har del i skulden för de fallande Pisaresultaten – synen på friskolesystemet.

– Där har den samlade borgerligheten, inte bara Liberalerna, haft en för naiv hållning, säger Edholm.

Hon pekar på att friskolor har en lägre andel behöriga lärare och på hur medel fördelas mellan kommunala skolor och friskolor.

De två ministrarna är också bekymrade över att svensk skola inte längre klarar av att jämna ut skolresultaten för elever med olika uppväxtvillkor. Pehrson pekar på en ”missriktad och otillräcklig” integrationspolitik som en orsak.

Satsningar på ökade resurser till utsatta skolor har gjorts, men Edholm kan inte peka ut exakt varför likvärdigheten ändå inte förbättrats. Hon tror att svaret måste sökas bland lärarnas och rektorernas förutsättningar.

– Vi har en stor skolfrånvaro, vi har problem med psykisk ohälsa, elevers användning av sociala medier, som inte bara påverkar den psykiska hälsan utan också skolresultaten, säger Edholm.

De två ministrarna pekar också på behov av ökad statlig styrning för att skolorna ska bli mer likvärdiga.

På presskonferensen får de frågor om varför regeringen inte ökar statsbidragen ännu mer till kommunerna, så att de inte behöver göra besparingar på skolan.

– Vi har naturligtvis ett väldigt stort ansvar, därför gör vi också stora satsningar inför nästa år, till exempel mer läroböcker, stora satsningar på fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper för elever som behöver det allra mest, säger Edholm.

– Kommunerna måste ju också ta sitt ansvar naturligtvis. Skolan är kommunaliserad och de flesta kommunalpolitiker vill ha det så. Jag menar att det var ett stort misstag att kommunalisera skolan.

Storbritannien och Rwanda har undertecknat ett nytt avtal i ett försök att blåsa nytt liv i ett kontroversiellt brittiskt förslag om att deportera människor som söker asyl i Storbritannien till det östafrikanska landet.

Avtalet undertecknades av den brittiske inrikesministern James Cleverly och Rwandas utrikesminister Vincent Biruta i Rwandas huvudstad Kigali.

I november stoppade Högsta domstolen i Storbritannien förslaget, och hänvisade då till såväl brittisk som internationell lagstiftning.

Premiärminister Rishi Sunak meddelade kort efter beslutet att han skulle söka en ny överenskommelse med Rwanda.

UBI4all är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att informera och bedriva opinionsbildning kring basinkomst. Den drogs igång 2020 och har flera lokala representanter runt om i Europa. Den årliga basinkomstutdelningen sker via ett lotteri där alla över 16 år kan medverka och är finansierat via crowdfunding. De som bidrar kan anmäla sig för att bli så kallade beavers (bävrar), då har man också automatisk chans att vinna lotteriet.

Sista anmälningsdag är 15 december och själva lotteriet går av stapeln 17 december. Basinkomsten består av en månatlig utdelning av 800 euro vilket ger 9600 euro för ett år.

Inspirationen kommer från den tyska organisationen Mein Grundeinkommen som har haft ett liknande projekt sedan 2014.

Så här berättar Helwig Fenner, initiativtagare till lotteriet, om tanken bakom:

“Vi satt en grupp UBI-aktivister i Hannover i Tyskland en kall dag i januari på ett kickoff-möte för att dra igång en kampanj inför EU-petition för basinkomst. Det var då jag kom på idén om ett europeiskt basinkomstlotteri, vilket möttes av en lång tystnad. Sedan ropade någon, vilken bra idé! Och sedan fanns inga tveksamheter. Jag har själv arbetat med Mein Grundeinkommen under sex år”, berättar Helwig Fenner, för sajten Pressenza.

Från början riktade UBI4all in sig mot Europa men efter anmälningar från personer i länder som Sudan, Sydkorea, Nigeria, Malaysia, Malawi, Chile, Brasilien, Sydafrika och USA, har man öppnat upp för deltagare från hela världen. Flest registrerade kommer från Italien, där över 17 000 visat intresse. I skrivande stund har över 40 000 personer anmält sig.

En regel är dock att inget land eller person ska kunna vinna två gånger i rad, så detta år är Tyskland undantaget. De personer som är månatliga givare, de så kallade bävrarna, är undantagna från landsregeln, skriver UBI4all.