Ett område stort som Östergötland höggs ned i Amazonas regnskog i Brasilien mellan augusti 2018 och juli 2019. Det är den största arealen som fällts på tio år, enligt nya siffror från landets rymdinstitut INPE.
”Askan från miljontals träd faller över staden. Så sker mötet mellan det Brasilien som vi anser är civiliserat och det som vi bränner upp för att civilisera”.
Så skrev en av Sao Paulos invånare på Facebook när rök från bränderna i Amazonas svepte in över Brasiliens folkrikaste stad i augusti.
Han var långt ifrån ensam om att reagera. Att invånarna i mångmiljonstaden Sao Paulo fick se himlen förmörkas av bränder som rasade tusentals kilometer därifrån blev startskottet på en omfattande proteströrelse och utlöste ett bråk mellan Brasiliens president Jair Bolsonaro och Frankrikes president Emmanuel Macron.
I centrum för konflikten fanns förutom en oenighet huruvida Amazonas framtid var en angelägenhet för världen eller endast Brasilien, också en oenighet om huruvida bränderna som rasade var något som stack ut.
– Amazonas brinner inte alls, vi har lite mer bränder det här året än tidigare år men över en tio årsperiod är det något mindre än det normala, sa Ernesto Araujo, Brasiliens utrikesminister till CNN.
I själva verket var bränderna något över det tioåriga snittet, enligt Brasiliens rymdinstitut INPE. Men Ernesto Araujo hade rätt i att siffrorna inte stack ut i den omfattning som många tidningsrubriker världen över gjorde gällande.
Samtidigt varnade forskare för att bränderna inte var det oroväckande, utan vad det kunde vara en indikation på. Eldsvådor i orörd regnskog är ovanligt, istället rör det sig i regel om små och stora jordbrukare som vill rensa sin mark från överväxt vegetation genom kontrollerade eldsvådor. Men det kan också handla om jordbrukare som illegalt utökar sin mark och hugger ned regnskog som sedan – efter att de värdefulla trädslagen fraktats bort, tänder eld på det som är kvar.
Ökning från 2012 och framåt
Men nu tyder mycket på att bränderna kan kopplas till avskogning. I måndags släppte INPE statistik för augusti 2018 till juli 2019, under en presskonferens som sändes live via sociala medier. Siffrorna tyder på att något hänt. Inte sedan 2008 har avskogningstakten varit så hög, visade INPE via sina grafer. Från föregående 12-månaders period (juli 2017 till augusti 2018) har avskogningen ökat med 30 procent, berättade INPE vidare.
Den här gången erkände den brasilianska regeringen att en trend var bruten.
– Vi måste hitta nya sätt att bekämpa skövlingen, sa miljöminister Ricardo Salles på presskonferensen och meddelade att han under onsdagen (i dag) skulle träffa representanter för de olika delstatsstyrena för att hitta lösningar.
Greenpeace riktar skarp kritik
Jair Bolsonaros regering, som tillträdde i januari, kan inte hållas ansvariga för den ökande avskogningen som skett ända sedan 2012. Men får hård kritik av Greenpeace för att ha försämrat förutsättningarna att vända utvecklingen, genom att skära ned på de myndigheter vars uppgift det är att kontrollera att lagarna som skyddar regnskogen inte bryts.
– Bolsonaro har avskaffat möjligheterna att bekämpa avverkningen, vilket gynnat de som ägnar sig åt miljöbrott och uppmuntrar till brott mot skogens folk. Hans regering har fördärvat allt det arbete som har skett de senaste årtiondena för att skydda miljön, säger Cristiane Mazzetti, från Greenpeace Amazonaskampanj i ett uttalande.
Värst var avskogningen 2004, då vänsterpolitikern Lula da Silva var president. Men en internationell kampanj fick regeringen att införa en nationell plan för att motverka avskogningen. Något som gav resultat.
Åren efter föll skövlingen av regnskogen, en minskning som sedan höll i sig ända till 2012, då avverkningen alltså åter igen började öka.
Men att begränsa avverkning i Amazonas faller inte bara på Brasiliens regering, menar flera forskare. Minskad efterfrågan på brasilianskt kött och soja från stora importörer som EU och Kina skulle också leda till mindre efterfrågan på ny mark.
– Vad vi behöver nu är att världens länder antar en gemensam hållning. Vi kan säga hur mycket vi vill om Bolsonaros politik men om vi inte förändrar hur vi konsumerar kommer det inte ha någon betydelse. Det är det som driver avskogningen har Tosten Krause, hållbarhetsforskare vid Lunds universitet tidigare sagt till Syre.
Läs Syres tidigare rapportering:
Rapport: Bränderna skedde på områden som avskogats
