Med en president som vill öka jordbrukssektorn och en ökad efterfrågan på brasilianska produkter – är en av världens viktigaste kolsänkor illa ute. ”Det är en perfekt storm”, säger Torsten Krause, hållbarhetsforskare vid Lunds universitet.
Under ett flertal år hyllades Brasilien för sitt arbete mot avskogningen av Amazonas. Men 2015 började den illegala avverkningen åter igen ta fart – för att sedan öka kraftigt de senaste två åren.
En fingervisning är det brasilianska rymdinstitutet INPE:s senaste statistik, juli månad innebar 278 procent ökad avverkning mot juli månad 2018.
Att Brasiliens president öppet hyllar skogshuggare och vill öppna upp mer mark för jordbruk, spelar naturligtvis in, konstaterar Torsten Krause. Men att lägga all skuld på Jair Bolsonaro vänder han sig mot. Utan en stark efterfrågan på brasilianska produkter – hade avverkningen inte skett, påpekar han.
– Politiken förklarar inte den ökande efterfrågan på brasilianska produkter som i sin tur driver på efterfrågan efter mark i Amazonas. Den efterfrågan kommer från EU, USA och Kina.
Jair Bolsonaro vill ge landets ekonomi en injektion genom att göra landet till ett globalt ”powerhouse” för jordbrukssektorn, förklarar Torsten Krause.
– Det gör avverkningen lättare men hade det inte funnits någon marknad att exportera till – hade det inte heller varit något utbud, säger han.
Amazonas – dålig jordbruksmark
Vad som gör saken värre är att Amazonas egentligen inte lämpar sig för jordbruk, då all näring är bunden i biomassan. Torsten Krause förklarar att skogen först huggs ned, därefter får den torka för att sedan brännas upp. På så sätt förs näringen i regnskogen ned i jorden.
Efter att gräs såtts kan jorden under en tid lämpa sig för att föda upp boskap. När marken inte längre lämpar sig för det säljs den till företag som odlar soja. En intensiv produktion som kräver stora mängder konstgödsel.
– Till slut överger man marken men då är den så urlakad på näring och så sårbar för jorderosion att skogen har svårt att komma tillbaka, säger Torsten Krause och fortsätter:
– Enda anledningen till att det går ihop ekonomiskt är det finns så stora arealer.
Kan slå tillbaka
Samtidigt riskerar Jair Bolsonaro skjuta sig själv i foten. I alla fall om avskogningen fortsätter. Torsten Krause förklarar varför:
– Det vatten som Amazonas avger färdas i stora moln som kallas flygande floder och bevattnar de södra delarna av landet. Regn som sojaodlarna är beroende av då de inte har något bevattningssystem.
Syre: Finns då något hopp för att avverkningen ska minska?
– Vad vi behöver nu är att världens länder antar en gemensam hållning. Vi kan säga hur mycket vi vill om Bolsonaros politik men om vi inte förändrar hur vi konsumerar kommer det inte ha någon betydelse. Det är det som driver avskogningen.
Amazonas – jordens lungor
Amazonas täcker nästan 40 procent av Latinamerika och sträcker sig över nio länder: Bolivia, Brasilien, Colombia, Ecuador, Franska Guyana, Guyana, Peru, Surinam och Venezuela. Ungefär 50 procent av Amazonas ligger i Brasilien.
En fjärdedel av alla jordens arter finns i Amazonas. De senaste 20 åren har 2 200 nya växter och insekter hittats.
Amazonas brukar kallas jordens lungor och innehåller en tredjedel av jordens skog och genom Amazonfloden och dess bifloder 20 procent av jordens rinnande färskvatten.
Enligt Världsnaturfonden har ungefär 20 procent av Amazonas försvunnit de senaste 50 åren.
Källa: AFP/TT
