30 oktober är sista dag att lämna in remissvar på styrmedelsutredningen, som i våras presenterade förslag på hur politiken kan snabba på omställningen mot ett fossilfritt samhälle.
Flera av de svar som kommit in är positiva och pekar även på att den tillträdande regeringen nu har en rad utmärkta förslag att börja jobba med direkt.
I maj presenterades styrmedelsutredningen för regeringen, med en rad förslag på vad politiken kan göra för att samhället snabbt ska kunna gå mot en fossilfri framtid. Flera av dem fick ett direkt nej från då vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L). Men nu har förslagen varit ute på remiss, med sista inlämningsdag på fredag.
Många av de svar som kommit in är positiva till utredningens förslag, bland annat Naturskyddsföreningen.
– Regeringen var snabb med att skjuta ner den här utredningen så fort förslagen presenterades i våras, men i våra ögon är det här en bra utredning med många vettiga förslag som kan leda till nödvändiga utsläppsminskningar. Många av förslagen är sådana som vi har förespråkat under lång tid, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.
Bland annat är det förslagen om att höja drivmedelsskatten och fordonskatten som föreningen gillar, tillsammans med en höjd reduktionsplikt, en förstärkt elbilsbonus och förlängda klimatpremier till tunga fordon.
Räcker inte
Men förslagen i utredningen räcker inte, menar Naturskyddsföreningen, som vill se förslag även kring transporteffektivitet (som till exempel att förlänga det halverade priset för kollektivtrafik ), omfördelning av stadsutrymmet (där parkeringsytor för bilar minkskar till förmån för cykelvägar och cykelparkering) samt olika stöd för att jordbruket ska kunna ställa om till fossilfria metoder.
– Det är oerhört viktigt att nästa regering sätter in alla dessa åtgärder för att fasa ut fossila bränslen inom transportsektorn. De partier som bildar ny regering har här utmärkta, färdigutredda förslag att börja jobba med direkt, säger Beatrice Rindevall.
”Behöver skyndsamt användas”
Även 2030-sekretariatet, vars fokus är just Sveriges klimatmål inom transportsektorn till 2030, tycker att utredningen är ett utmärkt verktyg för nästa regering att snabbt plocka upp.
”I skrivande stund står Sverige utan regering, med betydande risk för ett fortsatt tempotapp i den nödvändiga omställningen. Det inte bara försvårar för Sverige att nå våra klimatmål, utan försämrar möjligheterna för kommunerna och regionerna att uppnå sina mål och urholkar vårt näringslivs konkurrenskraft. Styrmedelsutredningens förslag, med de korrigeringar som här föreslås, behöver därför skyndsamt användas som beslutsunderlag när en regering väl tillträtt”, skriver sekretariatet i sitt remissvar.
2030-sekretariatet föreslår en del mindre justeringar i utformningen av de styrmedel som föreslås, men det de framförallt säger sig sakna är förslag som får till beteendeförändringar. De kritiserar utredningens vaga formuleringar på området, och efterlyser ”ett samlat grepp för att förverkliga beteendeskiftets potential”. Eftersom sekretariatet redan gjort en ”Beteendepraktika” år 2023 har de uppdaterat den och skickat med som en bilaga till remissvaren. I den lyfter de allt från bilpooler och skrotningspremier till nollväxtmål för biltrafiken samt ett nytt nationellt cykelmål. Även en återinförd flygskatt, hållbar e-handel och delad mobilitet som skatteförmån lyfts som förslag.
Vill se fler förslag
Naturvårdsverket ställer sig också positiv till utredningens förslag, och tycker att de ska antas som ett samlat paket. Men de påpekar också att det är brådskande att genomföra åtgärderna, och att de ”sannolikt” inte räcker för att nå de olika klimatmålen. På flera punkter föreslår myndigheten därför hur de skulle vilja se att förslagen skärps ytterligare. Till exempel ser de ingen anledning till att laddhybrider ska vara skattemässigt gynnade i förhållande till rena förbränningsbilar, bland annat eftersom studier visat att de i praktiken bara är 14 procentbättre ur klimatsynpunkt än förbränningsbilar.
Dessutom saknar Naturvårdsverket förslag från utredningen om hur offentlig upphandling kan bli en drivkraft i omställningen till elektriska transporter. ”Offentlig upphandling omsätter stora belopp varje år och potentialen att kravställa för omställning till utsläppsfritt är stor”, skriver myndigheten.
Transporteffektivisering
Även Svenska miljöinstitutet, IVL, delar i stort utredningens slutsatser, men tillägger att man behöver ta hänsyn till alla nödvändiga delar av omställningen, däribland elektrifiering, förnybara drivmedel och transporteffektivisering.
Om det sistnämnda skriver IVL att de ”anser att utredningen har ett alltför defensivt förhållningssätt till styrmedel som minskar bilberoendet och vägtrafikarbetet, särskilt i städer, samtidigt som detta i själva verket utgör en viktig förutsättning för klimatomställningen av transporter”.
Eftersom en personbil normalt används i 15–20 år så kommer förbränningsmotorer att finnas kvar i fordonsflottan under lång tid, menar IVL. ”Viktiga styrmedel för att främja minskat bilberoende i städer är omfördelning av gatuutrymme, parkeringsstyrning samt en målstyrd infrastrukturplanering inom ramen för klimatmålen. Deras potential är större än vad utredningen uppfattat.”
Öka förståelsen för klimatförändringarna
Även från fackligt håll hörs positiva omdömen om utredningen. TCO säger ja till såväl höjd skatt på bensin och diesel som höjd reduktionsplikt.
– Världen har agerat för långsamt. Följderna av den globala uppvärmningen är redan katastrofala. Ska vi klara Sveriges klimatåtaganden måste vi agera nu. Utredningen har visat hur – det säger vi självklart ja till, säger Therese Svanström, ordförande i TCO, i ett pressmeddelande.
TCO säger också ja till förslaget om sänkt skatt på el som bidrar till att kompensera för ökade drivmedelspriser. Men mer behövs, enligt fackförbundet. Till exempel vill de se en informationsstrategi för att öka förståelsen för klimatförändringarna och acceptansen för olika åtgärder. Tydlig information om hur intäkterna från EU:s nya utsläppshandelssystem (ETS2) används är också viktig, enligt TCO.
– Klimatomställningen måste vara både effektiv och rättvis. Därför behöver exempelvis höjd bensinskatt kombineras med åtgärder som stärker människors möjligheter att ställa om, säger Therese Svanström.
Hänsyn till landsbygden
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva har i sitt remissvar fokuserat främst på konsekvenser för personer som bor på landsbygden. De påpekar att ”klimatpolitiska styrmedel behöver utformas så att hänsyn tas till att människors förutsättningar och tillgång till alternativ skiljer sig mellan olika platser”. Därför tycker de att det även fortsatt behövs en riktad elbilspremie för hushåll på landsbygden med lägre inkomster och områden med en begränsad tillgång till kollektivtrafik.
Organisationen anser också att omställningen av fordonsflottan måste vara ekonomiskt möjlig för alla hushåll. ”Utredningen visar att utbudet av billiga begagnade elbilar fortfarande är begränsat. I konsekvensanalysen framgår också att hushåll med lägre inkomster i landsbygder är de som riskerar att drabbas hårdast av dyrare fossila drivmedel”, skriver de.
Därför vill de att utvecklingen på begagnatmarknaden stimuleras mer. ”Här är det viktigt att även andra fossilfria alternativ än el kan göras tillgängliga till en lägre kostnad. Styrmedlen bör inte vara inriktade enbart till elektrifiering, utan de bör styra mot målet om ett fossilfritt samhälle.”
Eftersom Sverige nu styrs av en övergångsregering är det osäkert vad en kommande regering kommer att ta till sig från utredningen. Syre söker de rödgröna partiernas klimatpolitiska talespersoner för en kommentar.
