Höjd bensinskatt, höjd reduktionsplikt och mer fordonsskatt kan tillsammans med ytterligare styrmedel få Sverige att nå klimatmålen, enligt en ny utredning. Men vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) svarar nej direkt.
– Vi tänker inte på kort sikt dra upp bensin- och dieselpriserna, så att det drabbar hushåll och företag som behöver använda bilen, säger han till TT.
Om inga åtgärder görs kommer Sverige att missa såväl det långsiktiga klimatmålet för 2045 som Sveriges EU-åtaganden på klimatområdet (ESR), där mål för 2030 ingår. Det konstaterar regeringens utredare Svante Mandell i den så kallade Styrmedelsutredningen Vägen mot utfasning, som i dag överlämnades till vikarierade klimat- och miljöminister Johan Britz (L).
Men utvecklingen går att vända, enligt utredaren, som skriver att förutsättningarna för att nå målen ”utan att skapa problem för hushållen eller svenska företags konkurrenskraft är goda”.
Eftersom gapet mellan dagens utsläpp och målet är störst för transportsektorn har han fokuserat på styrmedlen där. Bland hans förslag finns höjd fordonsskatt, höjd reduktionsplikt och höjd bensinskatt, något som skulle öka priset på drivmedel med drygt 3 kronor litern för diesel och bensin.
Tidöpartier säger nej
”Sverige kan genom drivmedelsskatter och klimatpolitiska styrmedel i paritet med de i jämförbara länder klara våra åtaganden utan att våra drivmedelspriser blir högre än i grannländerna”, skriver utredaren.
Men det är inga åtgärder som kommer att genomföras, enligt vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L).
– Det är inte en rimlig kostnad att lägga på hushållen, säger han till TT/Aftonbladet, och fortsätter.
– Vi tänker inte på kort sikt dra upp bensin- och dieselpriserna, så att det drabbar hushåll och företag som behöver använda bilen.
Enligt nyhetsbyrån säger även Moderaterna och Sverigedemokraterna nej till förslagen.
”Återvändsgränd”
Att höja reduktionsplikten, alltså inblandningen av biodrivmedel i tanken, kallar Britz en återvändsgränd.
– Det är ett stickspår att ägna sig åt reduktionsplikt. Vi har haft en sådan politik i Sverige som har visat sig vara en återvändsgränd, säger han till TT.
Britz lyfter istället fram att öka incitament för att köpa elbil och ökad elektrifiering som sätt att minska de fossila utsläppen. Bland utredarens förslag finns också sänkt energiskatt på el, vilket Britz välkomnar enligt TT.
En eldriven fordonsflotta är målet, skriver utredaren, men eftersom utvecklingen går för långsamt behövs reduktionsplikt på vägen dit.
Som Syre skrev i går håller Liberalerna ännu fast vid klimatmålen för 2030, till skillnad från Tidökollegorna M, SD och KD.
