Under lördagen kommer demonstranter med tomma tallrikar att fylla gator och torg runtom i Sverige. Det är Rebellmammorna som tillsammans med föreningen Reformaten slår ett slag för ett hållbart matsystem som ska gynna både folkhälsa, klimat och biologisk mångfald.
Matupproret, ett samarbete mellan Rebellmammorna och Reformaten som Syre nyligen skrivit om, tar under helgen ett steg från att vara mer inåtriktat och kunskapsinhämtande till att bli utåtriktat.
– Fram tills nu har vi jobbat mycket med att lägga grunden, suttit bakom skärmar och i möten. Allt vårt budskap vilar på en bas av kunskap och forskning, förklarar Tatjana Boric-Persson, rebellmamma från Malmö och initiativtagare till Matupproret.
Föreningen Reformaten har under lång tid fört en dialog med såväl forskare som bönder för att verkligen ha underbyggda argument. Nyligen presenterade de tillsammans med rebellmammorna tre krav till politiker på såväl nationell som lokal och regional nivå för att förbättra vårt matsystem.
Matupprorets krav på politikerna
1. Gör bra mat billigare.
Staten ska matskatteväxla för jämlik hälsa och hållbar produktion.
2. Skydda oss från skadlig matreklam och ohållbar mat.
Regionerna ska reglera reklam och försäljning av skadlig mat.
3. Prioritera odlingsmarker och den hållbara lokala maten.
Kommunerna ska värna om odlings- och betesmark samt skapa förutsättningarna för hållbar, lokal produktion av näringsrik mat.
Matupproret– Men nu är det första gången som vi rullar ut över Sverige med en våg av fysiska manifestationer på gator och torg.
Skellefteå, Umeå, Falun, Stockholm, Uddevalla, Göteborg och Malmö kommer alla att vara scener för manifestationer där tomma tallrikar och skedar sätter fokus på ett matsystem som skapar en rad problem, såsom höga matpriser och ett överflöd av hårt processad mat som är billig och skadar hälsan, klimatet och naturen.
– Tallriken är en symbol. Allt finns i tallriken: klimatet, hälsan, naturen. Men den tomma tallriken är också en symbol för vad som väntar om vi inte ställer om nu, säger Tatjana Boric-Persson.
Rent konkret kommer de deltagande att hålla tal om vad de hittills lärt sig i processen och läsa upp kraven på politikerna. Tanken är också att samtala med allmänheten om vad man själv kan göra som medborgare, inte bara konsument, för att bidra till förändring.
– Vi flyttar ut studiecirklar i det offentliga rummet kan man säga. Vi kan inte tänka att alla ska förstå allt och sen gör vi revolution. Det är ju precis det våra motståndare vill, att vi ska vara helt perfekta innan. Men det är något man lätt snubblar på, även som klimataktivist. Istället tänker vi: kom som du är. Det är inte möjligt att vara en perfekt konsument idag såsom systemet är uppbyggt.
Förhoppningen är att förbipasserande under manifestationerna ska stanna till en stund.
– Folk brukar sällan stanna upp en längre stund, men om alla håller en tom tallrik så hoppas vi att man undrar ”vad är det där?” Att vi skapar nyfikenhet och att budskapet och kopplingen blir tydlig för den bredare massan.
För lösningarna finns där, konstaterar Tatjana Boric-Persson.
– Det är till och med inte speciellt dyrt. Och det finns så många vinster med att ställa om till hållbara matsystem: bättre hälsa, bättre klimat… Men makthavarna väljer aktivt att inte göra det här och väljer istället att aktivt gå mot klimatkollaps och försämring av både folkhälsa och biologisk mångfald.
