Matupproret ställer politiska krav: ”Vi kan inte shoppa oss ur matkrisen”

”Extra kris!”, ”1/3 av världens växthusgaser kommer från matsystemet” och ”90 % av all odlingsbar mark riskerar att bli obrukbar 2050 om vi fortsätter bruka den som i dag”. Gatuprataren på Drottninggatan i Stockholm basunerar ut statistik i kontrastfärger. I foajen på biografen Skandia är ljuset dämpat men ljudvolymen hög. Vid ett bord serverar bagaren Sébastien Boudet ”beredskapsbowls”, en grötliknande anrättning på kulturspannmål, gråärtsmiso och gulärtstofu från en lokal ekologisk gård.

Mitt i rummet kryssar Tatjana Boric-Persson sig fram med ett vinglas i handen. En trappa upp, i en röd sammetssoffa på balkongen med utsikt över den ännu tomma biosalongen, berättar hon vad upproret, som startade i december 2025, handlar om.

– Vi gör uppror mot ett ohållbart matsystem som skadar djur, människor och hälsa för framtida generationer. Vi har ett system som på riktigt gör oss sjuka, och det är orimligt. Vi vill komma åt rotorsakerna till varför det ser ut som det gör i dag.

Från konsument till medborgare

Efter flera år som dumpstrare och klimataktivist inom Rebellmammorna landade Tatjana Boric-Persson i att maten är den gemensamma nämnaren som kan förena olika rörelser – och som angriper orsaken till en rad sammanlänkade problem. På bioduken lyser budskapet ”Allt finns i tallriken. Klimatet, hälsan, rättvisan, framtiden och beredskapen”.

– Om vi ställer om och skapar positiva matsystem, så kan vi samtidigt lösa väldigt många problem som vi kämpar med. Allt från klimat, miljö och biologisk mångfald till orättvisor och hälsa. Vår slogan är ju ”Allt finns i tallriken”, och det är så himla tacksamt att maten kan lösa så otroligt mycket!

Och systemfel löses inte med individers konsumentmakt utan politisk påverkan, resonerar Rebellmammorna som tillsammans med den ideella föreningen Reformaten snart ska presentera Matupprorets politiska krav.

– Vi försöker lyfta ansvaret från konsumenten till medborgaren och tittar på hur system skapar de beteenden vi sen ser i vårt samhälle. Vi kan absolut inte shoppa oss ur varken matkrisen eller någon annan existentiell kris, säger Tatjana Boric-Persson.

Systemförändring

Några minuter senare har salongens fyllts och Reformatens grundare Olga Grönvall Lund förklarar i rasande tempo vad organisationen menar med att de vill förändra matsystemet.

– Om problemet är hur vi brukar världens mark och vatten för att framställa mat, då är rotorsaken det industriella matsystemet som i sin tur är en konsekvens av de politiska och ekonomiska systemen. Och vad blir konsekvenserna? En sjuk människa, djur och natur.

En uppochnedvänd kon på bioduken illustrerar hur en rotorsak i konens spets växer till stora konsekvenser.

– Så vi vill inte hålla på med till exempel matsvinn för då jobbar vi ju inte med rotorsaken, förebyggande, utan vi problemhanterar istället. Och nu måste vi riktigt jävla kvickt börja jobba förebyggande, fortsätter Olga Grönvall Lund.

Godis- och köttföretag påverkar politiken

Bioduken lyses upp med statistik över ökande barnfetma i Sverige, och att 60–70 procent av odlingsjorden i Europa är degraderad.

– Varför hamnade vi här, hehe? säger Olga Grönvall Lund och bläddrar fram till en bild av Sveriges livsmedelspolitiska råd, inrättat av regeringen för att bidra till Sveriges livsmedelsstrategi 2.0 som presenterades för ett år sedan.

På biodukens skärm poserar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tillsammans med vd:ar för stora livsmedelsföretag som Cloetta, Cocacola, Spendrups och Scan. Bekymrade skratt sprider sig i publiken.

– Tror ni de verkar för samma frågorna vi gör? undrar Olga Grönvall Lund retoriskt.

Även Lantbrukarnas riksorganisation (LRF) finns representerade i landsbygdsministerns livsmedelspolitiska råd. 

Alternativ bonderörelse

Reformatens motsvarighet, för alternativa, agroekologiska lantbrukare, kallas Bonderådet, vars ordförande Joel Holmdahl även är ordförande i Nordbruk, den svenska grenen av bonderörelsen La via Campesina som med sina 250 miljoner medlemmar är en av världens största folkrörelser.

– Vi måste komma ut ur LRF:s blöta filt som har tagit död på en alternativ bonderörelse under lång tid. Vi i Bonderådet representerar de som de inte står för den utveckling vi har hållit på med i decennier, som leder oss åt fel håll, säger han.

Till exempel är Bonderådet kritiska till LRF:s starka fokus på spannmålsexport, eftersom det åsidosätter inhemska behov – och riskerar att slå ut lokala producenter utomlands, något som rimmar illa med Nordbruks solidaritetsprincip. I fokus för Bonderådets medlemmar är giftfritt jordbruk och matsuveränitet.

– Matsuveränitet handlar om att ta makten över maten, att vi får ägarskap över hur vi producerar maten, vilken mat vi producerar och för alla oss som äter mat, vilken mat vi faktiskt kan ta del av, säger Joel Holmdahl.

Få mellanhänder

Lantbrukaren Torbjörn Ockerman från Jädra prästgård i södra Uppland, som producerat råvarorna till beredskapsbowlen som publiken just fått smaka, säger att han vill ha ett eller max två steg mellan gården och konsumenterna.

– För mjöl är det sju steg bara i Mälardalen, som är mjölproduktionens mecka. Bönder har i alla tider fått dåligt betalt för att vara råvaroproducenter, för mellanhänderna tar allting, säger han.

I dag går i genomsnitt 9 procent av en varas pris i butik till bonden.

– Vi har gjort oss till våra egna mellanhänder, och det har gjort att vi kan leva på det här. Vi är som humlan, den borde inte kunna flyga. Jag ska inte säga att vi flyger, men vi kraschlandar i alla fall inte, fortsätter Torbjörn Ockerman och river av en applåd.

Matskatteväxling

När kampanjen startade i höstas ägnade sig Matupproret åt folkbildning i form av en föreläsningsserie, och nu går de vidare med att ställa tre politiska krav, framtagna i samråd med Bonderådet och Reformatens tvärvetenskapliga Forskarråd.

På nationell nivå vill Matupproret genomdriva en matskatteväxling, med slopad moms på ekologisk mat, för att det ska bli tillgängligt för fler, höjd moms på godis och snacks, och en producentavgift på dryck sötad med socker. I dag har över hundra av världens länder någon form av skatt på sockersötade drycker.

– Vi människor är ganska enkla. Majoriteten orkar inte göra val och bearbeta och fatta beslut utan det är pris och reglering som är avgörande, säger Katarina Graffman, kulturantropolog och en av åtta medlemmar i Forskarrådet.

En beskattning av klimatbelastande mat som kött och minskad moms på grönsaker skulle kunna rädda 700 liv om året, utan att matkassen blir dyrare, visar en studie från Jörgen Larsson, forskare på avdelningen fysisk resursteori på Chalmers, som också är medlem i Forskarrådet. 

Reklamförbud och lokal mat

Matupprorets andra politiska förslag är tänkt att genomföras på regional nivå och handlar om att kräva att regionerna reglerar reklam och försäljning av skadlig mat. Det kan handla om att förbjuda reklam för onyttig, klimatskadlig mat på busshållplatser och på sjukhus, och istället lyfta fram mat som är bra för hälsa och miljö.

– Det är ingen slump att det investeras så mycket pengar i reklam, för det funkar ju. Vi får ofta höra att vi ska akta oss för statens pekpinnar, men jag vill hävda att det är ganska lite pekpinnar jämfört med den stora reklambatongen som liksom föser oss framför sig – så det argumentet håller inte, säger Stefan Swartling Peterson, professor i global folkhälsa och medlem i Forskarrådet.

Han påminner om att Norge i höstas förbjöd reklam för godis, läsk och energidrycker riktad mot barn och ungdomar.

Det tredje politiska förslaget gäller kommunerna, som Matupproret menar ska värna om odlings- och betesmark från att bebyggas eller exploateras för att främja hållbar lokal produktion av näringsrik mat, och att med politiskt satta mål upphandla lokal och hållbar mat för exempelvis skolor och äldreboenden.

– Kommuner har ett enormt stort ansvar, för de behöver också klara av det här med beredskapen. Och vi vet att det är en fråga som man duckar för, säger Karin Gerhardt, biolog vid SLU.

Valfråga

Matupproret vill göra maten till en valfråga. Men hur ska det gå till, frågar Syre Olga Grönvall Lund som pustar ut i en soffa medan publiken minglar vidare utanför biosalongen.

– Sjukvården räknas ju som en av de största valfrågorna. Varför blir folk sjuka? Jo, en av de största sjukdomsbördorna är vår kost. Så indirekt är ju konsekvenserna av maten en valfråga redan, men kunskapen om systemförståelsen finns inte, eller så är den styrd av lobbyister, säger hon och syftar på det livsmedelspolitiska rådets medlemmar.

Olga Grönvall Lund fortsätter.

– Politikerna kommer aldrig att agera mot de här storbolagen så länge det inte finns en bred opinion som kräver de här förändringarna, så det är det vi försöker få till. I Danmark hamnade ju djurvälfärdsfrågor på toppen av agendan efter att en journalist jobbade undercover på en fläskfabrik och så blev det en svinstor valfråga.

Debatten efter journalisten Klara Trebbien Rasmussens bok Flæsk fick Folketingsvalet att kallas ”svinevalget”.

– Vi har också sett att majoriteten av befolkningen vill se de här förslagen som vi kommer fram med, säger Olga Grönvall Lund.

Hon hänvisar till den färska opinionsundersökningen Svenskarnas dolda klimatengegemang, enligt vilken 62 procent är för en matskatteväxling som inkluderade höjd skatt på läsk, godis, rött kött och chark. 67 procent var för ett reklamförbud för ”ultraprocessade livsmedel som har hög negativ påverkan på både hälsa och klimat i alla offentliga och delade miljöer.”

Aktionsguider

Förutom de politiska kraven uppmuntrar Matupproret alla i samhället att arbeta för att ställa om matsystemet utifrån sina roller och positioner, och har skrivit olika guider för det.

– Tanken är att vi inte ska sitta och vänta på politiker, för det finns ju stor risk att de inte gör någonting heller, säger Olga Grönvall Lund.

Det kan handla om att övertala en föräldragrupp att barnen ska sälja lokalproducerat och ekologiskt bröd istället för kakor för klasskassan, gå med i ett andelsjordburk eller att maila en politiker.

– Oberoende vilket yrke du har är det många som jobbar direkt eller indirekt med matsystemet, och varje dag, varje timme kan vi styra det här skeppet åt ett annat håll, säger Olga Grönvall Lund.