Idag, lördag, ska EU och Mercosurländerna skriva under det frihandelsavtal som förhandlats under mer än två decennier. Men helt klart är det inte. EU-parlamentet har fortfarande inte sagt sitt, och kritik hörs från flera håll.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har rest till Paraguay för att under lördagen underteckna det avtal om frihandel som EU och Mercosur-länderna (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) under mer än 25 års tid diskuterat. På plats finns också Europeiska rådets ordförande António Costa.
Resan och undertecknandet äger rum efter att en kvalificerad majoritet av EU-länderna i förra veckan röstade för frihandelsavtalet, som kommer att bli det största i världen om det träder i kraft, då det täcker in mer än 700 miljoner människor.
Men helt klart är det inte riktigt än. EU-processerna går långsamt, och än har inte EU-parlamentet sagt sitt. De förväntas rösta om ett slutgiltigt godkännande av avtalet någon gång under våren.
Dessutom finns många kritiska röster mot avtalet. Fem länder röstade nej i Europeiska rådet: Frankrike, Polen, Irland, Ungern och Österrike. Belgien lade ner sin röst. Några av länderna vill till och med dra det hela inför EU-domstolen för att ogiltigförklara avtalet. Enligt Euronews kommer EU-parlamentet rösta om ett förslag om ett sådant förfarande redan i nästa vecka.
Bland kritiken från civilsamhället hörs dessutom flera olika röster. EU:s bönder är oroliga över orättvis konkurrens, då regelverken är mindre hårda i de latinamerikanska länderna. Enligt TT väntas jordbrukare med traktorer sluta upp i en stor protest utanför EU-parlamentet på tisdag i nästa vecka.
Ursula von der Leyen å sin sida säger i ett uttalande att man från EU:s sida har ”lyssnat på våra jordbrukares och vår jordbrukssektors farhågor och vi har agerat utifrån dem”.
– Detta avtal innehåller robusta skyddsåtgärder för att skydda deras försörjning. Vi intensifierar också våra åtgärder när det gäller importkontroller, eftersom regler måste respekteras, även av importörer, fortsätter hon.
Oro för avskogning
Från miljöorganisationerna hörs en oro om att avtalet kan leda till en rad negativa effekter, såsom ökad avskogning, ökande koldioxidutsläpp, förlust i biologisk mångfald och en ökad handel med bekämpningsmedel. Syre har tidigare rapporterat om hur kemikalier som är förbjudna att använda i EU:s jordbruk ändå produceras inom unionen och exporteras till andra länder med mindre restriktiva miljöregler, till exempel till Brasilien. Risken är att de nu kommer tillbaks till unionen som rester i jordbruksprodukter.
Audrey Changoe, handelspolitisk koordinator på Climate Action Network (CAN) Europe säger till Deutsche Welle att avtalet i praktiken går emot EU:s klimatmål, och att en ökad handel bland annat kan leda till en ökad avskogning på känsliga områden och ekosystem såsom Amazonas, Gran Chaco (med stora skogs- och savannområden) och cerradon i centrala Brasilien.
– EU är globalt sett en av de aktörer som bidrar mest till avskogning. Så EU har ett ansvar att se till att avskogningen utomlands inte vidmakthålls, säger Changoe till DW.
Även om EU har sett till att inkludera formuleringar som att ”effektivt implementera” Parisavtalet och att göra ”konkreta och mätbara åtaganden för att bevara ekosystemens biologiska mångfald och bekämpa avskogning”, så menar Changoe att det mest är formuleringar som inte ändrar innehållet i avtalet.
Patrizia Heidegger, biträdande generalsekreterare för Europeiska miljöbyrån, säger till DW att avtalet snarare riskerar att försvaga miljöreglerna i Europa.
– Just nu präglas det politiska klimatet av ett mycket stark antireglerings-narrativ, säger hon och fortsätter:
– Och om vi ingår handelsavtal som exponerar våra producenter för konkurrenter som inte behöver följa samma standarder, kommer våra producenter, våra bönder, att fortsätta att driva på för lägre standarder.
