Den psykedeliska substansen psilocybin kan lindra depression med hjälp av bara en dos. Det visar resultaten från den första svenska studien på området.
En engångsdos av psilocybin, det psykoaktiva ämne som återfinns i så kallade magiska svampar, kan lindra depression redan inom några dagar, med kvarstående effekt i över tre månader. Det visar resultaten från den första så kallade randomiserade och dubbelblindade studien av psilocybin mot depression som gjorts i Sverige.
Totalt deltog 35 personer i åldern 20 till 65 år, som led av medelsvår till svår återkommande depression. Deltagarna slumpades att ingå i en grupp som fick en engångsdos på 25 milligram psilocybin eller ett aktivt placebo i form av niacin, ett vitamin som ger en märkbar kroppslig reaktion. Detta för att minska risken att studieledare eller deltagare förstår vilket preparat personen ifråga tilldelats, något som brukar bli uppenbart med psilocybin, vars kraftfulla effekt brukar försvåra experimentets ”blindning”.
Kan vara alternativ
Efter sex veckor hade symptomen försvunnit eller minskat hos 53 procent av deltagarna i gruppen som fick psilocybin, jämfört med kontrollgruppen. Effekten kvarstod även efter efter ett år, men då sågs ingen säkerställd skillnad mellan grupperna, eftersom många av dem som fått placebo också hade tillfrisknat.
– Våra resultat tyder på att psilocybin kan ge snabb och kliniskt meningsfull effekt vid depression och därmed vara ett alternativ till standardbehandling när tidig symtomlindring är viktig, säger studiens huvudförfattare Hampus Yngwe, överläkare och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Han betonar dock att långtidseffekterna är osäkra och att man kan behöva upprepa behandlingen för att förebygga återfall, något som behöver undersökas i större studier.
Extra stöd
Biverkningarna som rapporterades var överlag milda eller måttliga och övergående. Två personer som fått psilocybin behövde dock uppsöka vård för svår ångest. Studieledare Johan Lundberg, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap och Centrum för psykiatriforskning på Karolinska Institutet, konstaterar att behandlingen inte är riskfri och att vissa patienter kan behöva extra stöd.
Båda grupperna fick psykoterapeutiskt stöd före, under och efter behandlingen, sammanlagt vid fem tillfällen. Effekten av behandlingen mättes med depressionsskalan MADRS, både av en utomstående läkare som inte kände till behandlingen, och med självskattning från patienten. Vid självskattning uppvisades antidepressiv effekt redan på dag två, jämfört med dag åtta när frågorna ställdes av läkare.
