Knärot förlorar skydd mot skogsbruk

Regeringen beslutade på tisdagen om en omfattande reform av det nationella artskyddet. Antalet fridlysta arter minskar från omkring 300 till drygt 230 samtidigt som ett nytt system med fyra skyddsnivåer införs. Knärot, som mycket av debatten handlat om, hamnar i den kategori som får nästlägst skydd.

– Dagens regler för fridlysning är alltför trubbiga. De behandlar en hotad orkidé på samma sätt som en vanlig ängsblomma. Det gör varken markägaren eller naturen någon tjänst, säger Erik Slottner (KD), Sveriges civilminister, på en pressträff. 

Den kategorin knärot hamnar i innebär att den inte får plockas, däremot ska den inte hindra det som i lagstiftningen betraktas som pågående markanvändning, som skogsbruk – om syftet med verksamheten inte är att skada den. 

– Det här innebär då att man får en möjlighet till undantag för de verksamheter som inte har till syfte att skada knärot. Men man får fortfarande inte plocka eller gräva upp den här arten, precis som tidigare. Den här tydliga nya grunden till undantag gör att skogsbruket inte behöver stoppas enbart på grund av knärot, säger Romina Pourmokhtari (L), Sveriges klimat- och miljöminister i samband med en pressträff.

Skogsaktivist kritisk

Knärot har fått många markägare att se rött, då fynd i en skog har inneburit att deras möjlighet till att avverka skogen har begränsats. Samtidigt har arten använts av den ideella naturvården som ett sätt att skydda värdefull naturskog, eftersom den framför allt återfinns i skog som aldrig kalavverkats. De nya bestämmelserna utgår från arternas status på rödlistan. Endast arter som klassas som akut hotade ska få skydd även mot pågående markanvändning, så som skogsbruk, uppger Fredrik Granath, departementssekreterare på regeringskansliet för Syre. Knärot har av Artdatabanken klassats som sårbar sedan 2020, efter att ha bedömts som nära hotad 2015 och livskraftig 2005. Skogsaktivisten Sebastian Kirppu tycker att logiken brister och menar att regeringen väntar för länge innan skyddet skärps. 

– Fortsätter man så kommer den sårbara arten bli starkt hotad och till slut kommer den bli akut hotad och till slut då också regionalt utdöd. Bara om vi har livskraftiga populationer, eller om populationen växer så att den bedöms som nära hotad, tycker jag att arten kan försvinna ur fridlysningslistan.

– Akut hotade – det är otroligt få arter, de existerar knappt. Vitryggig hackspett tror jag till exempel att vi har 17 häckande par av i Sverige.

”Bara ord på papper”

Samtidigt konstaterar han att skog med arter som knärot håller så höga naturvärden att den inte ska avverkas av de bolag som har FSC- PEFC-certifiering, som kräver att virke inte får komma från hotade höga bevarandevärden. Men Sebastian Kirppu är övertygad om att regeländringarna i den nationella fridlysningen ändå kommer att leda till att mer gammelskog med höga naturvärden kommer att avverkas.  

– Vi vet ju att skogsbolag bryter mot certifieringsreglerna gång på gång.

Skogspolitiken bygger ändå på frihet under ansvar – kan inte skogsbolagen och skogsägarna ta det här ansvaret?

– Har de inte kunnat ta det i de 33 år som vi haft skogsvårdslagen så tror jag inte de kommer att ta det i framtiden heller. Jag tycker egentligen frihet under ansvar är det finaste som finns men då måste man vara ärlig mot sig själv och andra. I skogsbruket finns det inte, det är bara ord på ett papper.