En ny rapport från Röda korset lyfter hur vissa grupper, som låginkomsttagare och personer på äldreboende, är mer sårbara för klimatförändringar. Detta behöver beslutsfattare ta hänsyn till i klimatanpassningsarbetet – det räcker inte att satsa på tekniska lösningar, menar organisationen.
I en ny rapport från Röda korset analyseras hur extremväder och klimatförändringar påverkar människor olika i Sverige. Klimatanpassning måste även få handla om människors sårbarheter och livsvillkor, säger Lotta Wode, organisationsutvecklare på Svenska Röda korset och en av rapportförfattarna, som menar att ett alltför stort fokus i klimatdebatten legat på tekniska lösningar.
– Ofta när man pratar om klimatanpassning så handlar det just om att bygga vallar eller bygga om Slussen i Stockholm så att sötvattnet inte förstörs. Men man måste förstå hur klimatförändringarna påverkar människor på olika sätt och att man behöver jobba med att förebygga riskerna, förklarar Lotta Wode.
Vanligare med extremväder
Enligt Röda korsets rapport, som bygger på klimatdata från SMHI, kommer klimatförändringarna att leda till fler och mer intensiva extremväder samt mer komplexa kriser i Sverige. Värmeböljor, torka, skogsbränder och skyfall blir, särskilt i södra Sverige, allt sannolikare.
Men klimatförändringarna och extremväder är inte bara ett problem för framtida generationer.
– Det är inte något som bara sker någon annanstans och det är inte något som bara kommer att ske senare, utan vi ser förändringarna redan i dag och de kommer att fortsätta, säger Lotta Wode.
Rapporten visar att vissa grupper är mer sårbara för extremväder och klimatrelaterade händelser än andra. Människor med låg inkomst har till exempel svårare att anpassa sig till klimatförändringarnas konsekvenser.
– Alla kan inte lämna stan och åka ut på landet utan många är kvar i stan även när det är väldigt varmt. Man kanske har det svårare att göra nödvändiga anpassningar på sina bostäder om man inte har råd, säger Lotta Wode.
Högre sårbarhet
Även människor som faller utanför samhällets skyddsnät, såsom personer som lever i hemlöshet, riskerar att drabbas hårdare av extremväder. Sårbarheten är också högre bland människor som befinner sig i samhällets vård eller som sitter frihetsberövade och där kan små åtgärder ha stor effekt och hjälpa sårbara personer.
– Man kanske inte behöver gå en lunchpromenad med de äldre på ett äldreboende när det är som varmast utan man behöver förstå att det här är en hälsorisk och anpassa verksamheten därefter, förklarar Lotta Wode.
Att extremväder kan vara dödligt blev synbart under värmeböljan 2018, som ledde till en överdödlighet på ungefär 700 personer.
– Vi menar att det egentligen inte behöver gå så långt att folk ska behöva dö för att man ska börja jobba med de här frågorna, säger Lotta Wode.
Den nya rapporten vänder sig till beslutsfattare och aktörer med ansvar för klimatanpassning, beredskap och välfärd på nationell, regional och lokal nivå.
– Vi måste prioritera att minska utsläppen. Självklart. Men vi kan inte stanna där. Vi behöver ett anpassningsarbete som sätter människors olika förutsättningar i centrum.
