Ekonomisk ojämlikhet förvärrar utsattheten för extrem värme och kyla och resulterar i över 100 000 extra dödsfall per år i Europa, visar en ny studie. Samtidigt skulle dödsfallen kunna minska i tiotusental eller hundratusental om fattigdomen minskade och jämlikheten ökade.
654 regioner i 32 länder i Europa har undersökts i en omfattande statistisk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature health. Forskarna tittade på register över dagliga dödsfall under åren 2000 till 2019 och hur de samspelar med en rad olika faktorer, såsom extremvärme, extrem kyla, ekonomisk ojämlikhet, extrem fattigdom, ålder och möjligheten att hålla ett hushåll varmt.
Resultaten visar på att fattigdom och socioekonomisk ojämlikhet påverkar dödligheten negativt i stor utsträckning. Bland annat visar studien att om hela Europa hade haft lika allvarlig materiell och social fattigdom som sydöstra Rumänien (sämst i Europa) så skulle drygt 100 000 fler personer dö i värme- och kylarelaterade dödsorsaker varje år. Hade den materiella standarden varit lika god som den i centrala Schweiz så skulle man istället kunna rädda cirka 59 000 liv.
När det gäller inkomst-ojämlikhet, som mäts med hjälp av den så kallade Ginikoefficienten, så skulle man kunna minska antalet dödsfall med drygt 109 000 – om inkomstjämlikheten vore lika god som i den mest jämlika regionen (i Slovenien).
Det är känt sedan tidigare att extrem värme och kyla stressar kroppen och kan leda till ett högt antal för tidiga dödsfall. Europa är dessutom den världsdel som värms upp snabbast av klimatförändringarna. Att ekonomisk ojämlikhet påverkar denna hälsoaspekt i hög utsträckning är ytterligare ett argument för politik som satsar på att minska klyftorna i samhället.
– Det är två för ett. Om jämlikhetsperspektivet skulle inkluderas mer i politiken – europeisk, nationell, lokal – så skulle vi nå två mål samtidigt, säger Blanca Paniello-Castillo, forskare vid Barcelona Institute for Global Health och huvudförfattare till studien, till The Guardian, som först rapporterat om studien.
Studien visar också att rikare länder med högt BNP är bättre rustade mot extremkyla än extremvärme. Troliga förklaringar till detta kan vara välisolerade hus, bättre sjukvård och mindre utbredd energifattigdom. Utsattheten för extremvärme kan istället bero på att många urbana miljöer i hög grad är asfalterade och kan sakna tillräckligt med grönytor, vilket driver upp sommartemperaturerna ytterligare.
