Runt 16 000 klagomål om dålig djurhållning kom in till länsstyrelserna under förra året. Aldrig tidigare har så många klagomål registrerats. Trots det har länsstyrelserna hunnit med fler rutinkontroller än året innan, men ändå långt ifrån målet. Det visar Jordbruksverkets nya djurskyddsrapport som lyfter flera brister.
Klagomålen om bristande djurskydd fortsätter att öka. 16 032 klagomål registrerades 2025, flest hittills. Året innan registrerades 15 215 klagomål, vilket då var ett nytt rekord. Många klagomål gäller hundar eller katter. De kontrolleras också främst efter inkomna klagomål.
Även de flesta besluten om omhändertaganden, 82 procent, gäller hundar eller katter. Under förra året fattades 1 158 beslut om omhändertagande och 351 om djurförbud, också det en ökning från tidigare år.
– Länsstyrelserna ser i samband med kontrollerna att den sociala och ekonomiska utsattheten har ökat. Att ha djur är kostsamt och krävande och när människor får det sämre ekonomiskt kan det påverka deras förmåga att ta hand om sina djur på ett tillfredsställande sätt. Just när det gäller sällskapsdjur var det under förra året exempelvis vanligt att djuren inte fått veterinärvård i den utsträckning som de behövt, säger Malin Wåhlstedt, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
Fler kontroller
I förra djurskyddsrapporten konstaterades att det ökade antalet klagomål och omhändertaganden var en bidragande orsak till att länsstyrelserna bara hunnit med att kontrollera 5,4 procent av alla anläggningar med livsmedelsproducerande djur. Men den senaste rapporten visar att 6,8 procent kontrollerades. Totalt genomfördes 3 183 rutinkontroller av lantbruksdjur, men det är ändå under målet på att minst tio procent ska kontrolleras varje år.
– Vi ser en positiv trend i att antalet rutinkontroller ökar jämfört med de senaste åren, men för att nå de nationella målen så behöver ökningen bli ännu större. Kontrollerna är viktiga för att säkerställa att vi har en bra djurhållning bland våra livsmedelsproducerande djur och i förlängningen också för att bibehålla ett gott förtroende för svensk livsmedelsproduktion, säger Malin Wåhlstedt.
Sex länsstyrelser nådde ändå upp till målet på minst tio procent. Det är stor variation mellan länen. Andelen rutinkontroller med brister som noteras varierar också. En länsstyrelse noterade brist vid 21 procent av rutinkontrollerna och en annan vid 81 procent. Jordbruksverket konstaterar att det finns en risk att det inte är samma djurskydd i hela landet.
Smutsigt och dålig luft
Bristerna som noteras kan också påverka många djur. Att luftkvaliteten och stallklimatet brister hos värphöns, vilket ofta innebär för höga halter av ammoniak, har exempelvis ökat till 33 procent av kontrollerna, från drygt 15 procent året innan. Enligt statistik från Jordbruksverket finns 98 procent av alla höns hos fyra procent av de större företagen, med besättningar på minst 5 000 höns. Ett genomsnitt för dessa besättningar ligger på 70 000 värpkycklingar. Snittet för antal slaktkycklingar, där ungefär samma brister noteras, ligger på 132 000. För slaktkycklingar noteras också högre brist gällande smutsiga ytor, i runt 25 procent av kontrollerna.
Smutsiga ytor och djur är en fortsatt vanlig brist hos lantbruksdjur. Grisar saknar torra eller rena liggytor i 27 procent av kontrollerna och nötkreatur är för smutsiga i 23 procent av kontrollerna. Det saknas också ofta kalvgömma. Skaderisker är fortsatt högst hos hästar, där brister i nära hälften av alla kontroller.
Brister i bedövning
På slakterier finns brister i att bedövning inte sker ”i enlighet med lagstiftningens syfte” i runt 17 procent av kontrollerna. Avlivning brister i runt 14 procent av kontrollerna. Siffran för eventuell ombedövning som inte följer inte lagen är ännu högre, 25 procent. Jordbruksverket bedömer detta som lågt. Det är tio länsstyrelser som har kontrollerat 24 slakterier under 2025. Men det ses ändå som allvarligt då bristerna kan innebära att många djur utsätts för onödigt lidande.
”För att säkerställa att dessa brister inte är generella och återkommande bedömer Jordbruksverket att fler kontroller inom dessa områden behöver göras”, står det i djurskyddsrapporten.
Det beräknas att 121 miljoner djur slaktas varje år. Jordbruksverket konstaterar därför att Livsmedelsverket informerat om brister i djurskydd vid 1 882 tillfällen 35 anmälningar till polis eller åklagare är förhållandevis lågt.
Uppfyller inte EU-krav
Jordbruksverket ser däremot allvarligt på att kontrollerna av anläggningar med försöksdjur har minskat från 21 till bara 15 procent. Enligt EU-direktiv ska minst en tredjedel av alla verksamheter kontrolleras. Brister som noterats gäller bland annat journalföring, inredning i burar, berikning och grupphållning av sociala djur. I 18 procent av kontrollerna utfördes djurförsök som inte var etiskt godkända och i 14 procent saknades tillstånd för verksamheten. I bara åtta av Sveriges 21 län där det utförs djurförsök har det genomförts kontroller.
Jordbruksverket konstaterar att kontroller av försöksdjur måste prioriteras högre.
”Försöksdjurskontrollen behöver hanteras likt andra mindre kontrollområden, exempelvis djurskyddskontroll på slakteri, som kräver särskild kompetens och särskilt tillvägagångssätt”, står det i rapporten.
Regeringen har nyligen tillsatt en utredning för att utvärdera länsstyrelsernas djurskyddskontroller. Detta efter att det länge kritiserats att myndigheterna inte når upp till nationella mål och EU-krav. Men i uppdraget ingår inte kontrollverksamheten av försöksdjur.
