Prenumerera

Logga in

Radar · Val 2026

Valenkät: Inget etablerat parti är helt i linje med ”post growth”

Johan Ahlgren, infälld i bild med aktiekurvor.

Det finns i dag inget riksdagsparti som helt ställer sig bakom den forskning som visar på att tillväxt är oförenlig med att nå klimatmålen och bevara våra ekosystem. Det visar en valenkät som den partipolitiskt obundna organisationen Post growth Sverige har sammanställt. Full pott får istället några mindre partier.

Sex frågor har organisationen Post growth Sverige skickat ut till samtliga riksdagspartier plus tre partier som ligger under riksdagsspärren: Enad Röst, Partiet Vändpunkt och Framtidens Vänster.

Frågorna tar alla avstamp i den forskning som pekar på att tillväxt som vi känner den idag inte är förenlig med tillräckliga utsläppsminskningar och välmående ekosystem. Mer precist utgår man från en vetenskaplig artikel i Nature climate change med namnet Principles for a post-growth scenario of ambitious mitigation and high human well-being.

Den första frågan handlar just om partierna ställer sig bakom den forskning som lyfts i en av IPCC-rapporterna och som visar att endast någon form av ”post growth” eller BNP-nedväxt kan möjliggöra att klimatet stabiliseras under två graders uppvärmning. 

Redan i denna fråga syns en tydlig skillnad mellan partierna beroende på var de ligger längs höger-vänsterskalan. De tre partierna längst till höger (SD, M och KD) har inte svarat på enkäten. Centerpartiet och Liberalerna ställer sig inte bakom påståendet. Socialdemokraterna och Miljöpartiet gör det delvis, medan Vänsterpartiet svarar ja. 

Frågorna i enkäten

Av de sex frågor som ställdes i enkäten svarade de mindre partierna – Enad Röst, Partiet Vändpunkt och Framtidens Vänster – ja på samtliga. Därför redovisas deras svar inte här. SD, M och KD har inte svarat.

Accepterar ert parti den forskning som citeras i IPCC AR6 WGIII (kap.3 s.86) som visar att endast post growth eller BNP-nedväxt möjliggör att klimatet stabiliseras under 2 graders uppvärmning?

Ja: V
Delvis: MP, S
Nej: L, C

Bör Sverige ersätta BNP som huvudsaklig målindikator med indikatorer för välbefinnande (t.ex. psykisk hälsa, tillit, meningsfullhet)?

Ja: V, MP
Delvis: L
Nej: S, C

Bör grundläggande behov såsom vård, boende, kollektivtrafik och energi avkommodifieras (dvs. Tas bort från marknadens vinstdrivande logik)?

Ja: MP
Delvis: V, S
Nej: L, C

Bör Sverige införa ett inkomst- och förmögenhetstak baserat på ekologiska gränser?

Ja: —
Delvis: V
Nej: MP, S, L, C

Bör kooperativa, personalägda och icke-vinstdrivande företag prioriteras över vinstdrivande företag?

Ja: V
Delvis: MP, S
Nej: L, C

Bör Sverige skriva av statliga fordringar på länder i det globala syd för att befria dem från tillväxttvånget som dagens räntebetalningar skapar?

Ja: V, MP
Delvis: S, L, C
Nej: –

Post growth Sverige

Överlag är det just Miljöpartiet och vänsterpartiet som kammar hem flest poäng i valenkäten, men de når inte hela vägen. Istället är det de tre partierna Enad Röst, Partiet Vändpunkt och Framtidens Vänster som kammar hem samtliga tolv poäng.

– Det här är ju alla partier som brutit sig ut från Vänsterpartiet eller Miljöpartiet för att de inte har varit nöjda med den politik som bedrivs, säger Johan Ahlgren. 

Han har tidigare varit lokalpolitiker för Miljöpartiet i Åre, men lämnade tidigare i år partiet, just för att han inte längre kan hålla med om deras inställning till tillväxt (en inställning som förändrats sedan partiet startade 1981). Nu är Johan Ahlgren istället ordförande för Post growth Sverige på sin fritid, en organisation som han tillsammans med några vänner startade upp i början av året. 

– Det var Lena Bjärskog som kontaktade mig i vintras. Vi har varit Instagramvänner länge, och nu tyckte hon att det var dags att starta något, berättar han.

Vill skapa samtal om ett samhälle bortom tillväxt

Post growth Sverige har långtifrån alla svaren på hur ett samhälle bortom tillväxt ska se ut. Det finns det en rad teorier om. Men det är just själva debatten om det som han saknar hos de stora partierna. 

– Men vi tycker att istället för att vänta på att partierna ska börja prata om det så kan vi börja diskutera det på gräsrotsnivå och skapa mer folklig förankring. I andra länder i Europa, såsom Italien, Spanien och Frankrike har de kommit mycket längre med de här tankarna och det finns lokala initiativ med till exempel lokala valutor och personalägda företag. 

Tanken med valenkäten är inte att uppmana folk att rösta på det ena eller andra sättet, utan att visa på hur partierna tänker i dessa frågor och ”visa på diskrepansen”. 

Han inser att en röst på ett litet parti kan anses som ”bortkastad”, men den kan ändå visa på en möjlig riktning för partierna, menar han.

– Vi försöker helt enkelt ”nudga” miljörörelsen lite. De etablerade partierna rör inte frågan, men det behöver de börja göra. 

Partier som rör sig mot mitten

Snarare kan man på senare år se en rörelse åt mitten, så väl från Socialdemokraterna som från Vänstern och Miljöpartiet. I pressmeddelandet från Post growth Sverige lyfter organisationen ett citat från Olof Palme 1981: 

”Ohälsa och vantrivsel i arbetet och hänsynslös förstörelse av den yttre miljön är ett alltför högt pris för ekonomisk tillväxt. Miljöförstörelse måste, var den än förekommer, hejdas och förstörd miljö så långt möjligt återställas.”

– Han anammade detta, att arbetarnas hälsa och välbefinnande, eller miljön, aldrig skulle få ta stryk mot ekonomisk vinst. Det är långt ifrån vad Magdalena Andersson skulle säga idag. Men det är ju inte bara hon. Det har varit en resa som skett successivt.

Att så många partier rört sig åt mitten tror Johan Ahlgren beror på ytterhögerns framgångar, i Sverige såväl som i resten av världen. Men kanske är det en felaktig strategi.

– Högerpopulismen har lyckats fånga de väljare som är missnöjda. Samtidigt har S minskat för de har inga egna lösningar. Att stoppa invandringen, satsa på tillväxt men inte höja skatterna heller… De har inget att erbjuda de missnöjda arbetarna. Labour i England har ju gjort lite av samma resa. Men sedan fick de Gröna en ny ledare som kommer med de radikala förslagen och då sticker de iväg i opinionen. VI har sett samma sak med Mamdani i New York, till exempel. 

”Snabba punchlines” i debatten

Samtidigt ser Ahlgren ett problem med att medieklimatet idag är fullt av snabba kommentarer och punchlines. 

– Ser du på en debatt från 90-talet så kunde politikerna vara oense, men det fanns en respekt i samtalet. Nu är det mest fokus på vad den andra har gjort fel.

Han lyfter podden Samtal vi saknar med Frida Stranne och Gustaf Skarsgård som en bra motvikt. 

– De bjuder in folk som får prata i lugn och ro. Vi måste våga lyssna på motståndaren. Det finns ju säkert saker i Sverigedemokraterna som jag kan uppskatta, till exempel att ta hand om det lokala. Sen håller jag inte med om det nationalistiska. Men vi måste våga lyssna på argumentet och tillsammans hitta en annan lösning. Alla behöver bli bättre på att lyssna.

Han tycker också att journalister behöver ta ett större ansvar när politiker börjar slänga sig med påståenden som inte stämmer. 

– Journalisterna behöver kunna ha koll på frågorna och säga att ”ja, fast det stämmer inte”. Åtminstone någon på SVT borde till exempel ha koll på ekonomin och någon på klimatet. Man behöver vara lite skarpare där. 

Frågan om tillväxt och vilket system vi skulle kunna bygga bortom tillväxten finns knappt med någonstans i det offentliga samtalet idag. Det hoppas Johan Ahlgren kan förändras så sakteliga. Nästa år planerar Post growth Sverige bland annat att anordna en konferens på ämnet.

– Vi vill bjuda in miljörörelsen, politiker och skapa en mötesplats för samtal om vad vi kan göra. Det kommer bli lite föreläsningar också, men fokus ligger på samtal och workshops.

Hela enkäten, med utförligare svar, går att läsa här.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
ANNONS