Klimatpolitiska rådet: Förarbetet är gjort – med snabba beslut kan vi nå klimatmålen

Applåderna rungar som efter en konsert i den fullsatta lokalen som vetter mot Sergels torg. Trots en föreläsning om att bristerna i svensk klimatpolitik är så stora att vi är på väg att bryta mot lagen syns i publiken idel hoppfulla leenden. Klimatpolitiska rådets kanslichef Ola Alterå fångade i sina slutord upp ett påstående som återkommande framförts av Tidöpartierna i valrörelsen:

– Man säger ibland att Sverige har liten betydelse för vi är så små. Men vi har ungefär samma utsläpp som det globala genomsnittet, och behöver dra vårt strå till stacken. Man kan göra stor skillnad genom att vara ett bra exempel för andra. När Mjällby vinner Allsvenskan är det klart att alla tittar på dem och vill veta hur de har gjort. Och nu inför valet är ju min röst en bland många miljoner, men den räknas lika mycket som någon annans.

Klimatpolitiska rådet har sedan 2018 granskat i vilken mån regeringens klimatpolitik bidrar till att nå klimatmålen, och varje regering – även den rödgröna – har fått kritik. Men nu är läget extra allvarligt, säger Ola Alterå till Syre efter föreläsningen.

– Vi har även tidigare haft ett gap mot EU-målen, men det som hände den här mandatperioden är att gapet har vuxit. Förut handlade det om att vi inte gick framåt tillräckligt snabbt som vi borde, men nu är det ju till och med så att vi har tagit ett steg bakåt. Utsläppskurvan har hoppat upp. Sammantaget är det en tuffare utmaning nu i slutet av mandatperioden än det var i början, säger han.

Kraftfulla beslut snabbt

Titeln på föreläsningen är ”EU:s klimatpolitik – Är Sverige på väg att bryta mot lagen?” EU:s klimatlag kräver att Sverige ska halvera utsläppen från bland annat transporter och jordbruk mellan år 2005 och 2030. Dit är vi inte på väg.

– Med nu beslutad politik kommer målen, som är legalt bindande, inte att nås. Men jag är noga med att säga att det går att göra det. Det behövs ett antal kraftfulla beslut för att sätta oss i kurs igen och inte bryta mot lagen, och de kommer att behövas tidigt, säger Ola Alterå.

Vad bör vara första prio för en ny regering efter valet? 

– När vi summerade mandatperioden konstaterade vi att man har skjutit viktiga beslut framför sig. Men en bra sak är ändå att man har utrett olika frågor och beställt uppdrag, så det finns ganska mycket underlag från utredningar som man kan ta tag i. 

Ett exempel är den så kallade styrmedelsutredningen som kom i maj, där höjd bensinskatt, höjd reduktionsplikt och mer fordonsskatt pekades ut som nödvändigt för att nå klimatmålen. Förslag som regeringen omedelbart förkastade.

– Det behöver gå snabbt på många olika områden,  men det mest uppenbara är ju transporterna, säger Ola Alterå.

Inrikes transporter står för drygt en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser.

– Det är en stor del av våra utsläpp och 2030-målet ligger så nära i tid, då fär måste man jobba på flera sätt, både med elektrifiering, och fossilfria drivmedel i de bilar som inte är elektriska, och så måste transporteffektiviseringen öka, och de transportslag som är mindre klimatpåverkande måste få en större del av transporterna.

”Död hand” över fossilfri elproduktion

I Klimatpolitiska rådets rapport från 2026 konstateras att regeringens ”ensidiga” politiska fokus på kärnkraft har försämrat förutsättningarna för storskalig utbyggnad av vindkraft. Under föreläsningen beskrev Ola Alterå det som att en ”död hand” lagts över de stora investeringarna i fossilfri energiproduktion. 

– Det fattas nästan inga beslut nu om ny fossilfri elproduktion i någon större skala. Man har förbättrat förutsättningarna för fossilfri kärnkraft på längre sikt, men samtidigt har man försvårat för den förnybara energi som kan komma i närtid. Man har stängt stora delar av möjligheterna till havsbaserad vindkraft.

Klimatpolitiska rådet har rekommenderat en ”teknikneutral strategi” för att lyckas med elektrifieringen. Ola Alterå efterfrågar en långsiktig analys över vägarna framåt – mer eller utan kärnkraft.

– Vi menar också att det behövs en bredare överenskommelse så förutsättningarna blir stabila. Det är svårt att bygga en kärnreaktor om man är helt beroende av vem som får makten nu på söndag. Kärnkraften kan bidra, men på längre sikt. På kort sikt är det vind och sol som behövs. Och nu händer inte så mycket där.

Trovärdighet internationellt

Att vi hittills inte lyckats med att hejda klimatförändringarna beror inte på tekniska eller ekonomiska problem, utan det handlar om ”vår förmåga att samarbeta och fatta gemensamma beslut”, sade Ola Alterå under föreläsningen.

Samtidigt har klimatpolitik ofta formulerats som kostnadsfrågor under valrörelsen. Vi får inte belasta folket med höga bensinpriser eller försvaga företags konkurrenskraft. Hur har det blivit så här?

– Det är väldigt mycket plånboksfrågor i valrörelsen, och jag tror det kan ha att göra med att vi hade den här ”kostnadspuckeln” kring 2022 och 2023 med hög inflation och rusande energipriser, och pandemin innan dess. Vi påverkas fortfarande av det ganska mycket. Men det är paradoxala är ju att om man tittar nu på bensin- och dieselpriser så är de historiskt låga. Vi har nästan billigast i Europa, och hushållen är rikare än någonsin. 

I regeringens styrmedelsutredning Vägen mot utfasning som kom i maj 2026 skrev utredare Svante Mandell att förutsättningarna för att nå klimatmålen ”utan att skapa problem för hushållen eller svenska företags konkurrenskraft är goda”.

Ola Alterå lyfter betydelsen av politiskt ledarskap för att genomföra omställningen:

– Jag tänker att det handlar om hur man pratar om problemet och hur man hanterar kostnadspucklar – inte med att skruva ner klimatpolitiken, utan man får kompensera dem som verkligen behöver på andra sätt.

Utöver vad som händer med klimatet om vi missar EU:s klimatmål, riskerar Sverige höga böter. Men enligt Ola Alterå finns en annan, kanske än mer betydelsefull risk.

– EU har en nyckelroll i det globala klimatsamarbetet, och för att kunna påverka Kina och USA och behålla sin trovärdighet måste EU visa att vi når våra egna mål, att vi kan förena välfärd med minskade klimatutsläpp. Och då blir frågan till Sverige: Vill vi vara ett land som bidrar till det och visar att det går? Eller vill vi vara ett land som bidrar till problemet och liksom undergräver EU:s trovärdighet. Det tänker jag är en större sak som står på spel.