Med bara några dagar kvar till valet så duggar opinionsundersökningarna tätt. Men i hur stor utsträckning kan man lita på de siffror som kommer? Det beror på om de är statistiskt säkerställda eller inte, menar Tom Britton, professor i matematisk statistik.
De senaste opinionsundersökningarna som publicerats i Sverige verkar verkar bland annat tyda på att Liberalerna börjar närma sig riksdagsspärren. Men siffrorna spretar mellan de olika opinionsinstituten, och vad ska man egentligen tro på? Hur väl speglar mätningarna verkligheten?
Tom Britton, professor i matematisk statistik på Stockholms universitet, säger till Syre att det gäller att ha koll på det finstilta i undersökningarna. Hur stor är felmarginalen och är det hela statistiskt säkerställt?
– För att räkna ut om något är statistiskt säkerställt så använder du dig av felmarginalen. Om till exempel S har gått tillbaka med en procent sedan den senaste mätningen, men felmarginalen är två procent, då innebär det i praktiken att S skulle kunna ha gått fram med en procent, men även backat med tre procent.
Osäkra siffror diskuteras i media
Då är med andra ord siffrorna inte statistiskt säkerställda. Om alla värden istället skulle innebära en nedgång eller uppgång, då kan man istället vara ganska säker på sin sak och kalla det säkerställt.
Tom Britton är kritisk till att det i media ofta diskuteras kring siffror som faktiskt inte är säkerställda rent statistiskt.
– Man bör inte ha en diskussion i nämnvärd omfattning om det inte är säkerställt. Opinionsinstituten är ju privata institut som gärna vill visa upp sig. Men vad pratar man egentligen om om inget är statistiskt säkerställt?
I måndags kom en uppmärksammad opinionsundersökning från Novus (på uppdrag av TV4), som visade att Liberalerna hamnade på 4,3 procent, och därmed över riksdagsspärren för första gången på lång tid. Men samma dag kom en annan mätning från Ipsos (på uppdrag av DN), som visade på 3,5 procent. En tredje undersökning från Indikator (på uppdrag av SR) som presenterades den 4 september visade istället att Liberalerna får 2,2 procent.
Skillnaderna kan i sig bero på flera faktorer, som hur och när undersökningarna är gjorda. Till exempel så genomfördes Novus undersökning mellan 1 och 5 september, medan Ipsos genomförde sin mellan 25 augusti och 7 september. Indikator opinion gjorde sin mellan 18 augusti och 4 september. Dessutom har man gjort sitt urval på olika sätt. Ipsos använder sig till exempel delvis av kvoturval och skriver att man därför inte kan beräkna felmarginaler på traditionellt sätt.
Just ökningen som skett för L mellan Novus två senaste undersökningar är statistiskt säkerställd, skriver opinionsinstitutet. Däremot är det inte statistiskt säkerställt att de hamnar över riksdagsspärren på 4,0 procent, med tanke på den felmarginal som finns. (För ett parti i L:s storlek ligger felmarginalen runt 0,7 procentenheter, enligt Novus.)
Genomsnitt av flera undersökningar blir säkrare
Vill man få en bättre uppfattning av vad som är en siffra nära verkligheten så är det en bra strategi att helt enkelt jämföra de olika opinionsmätningarna med varandra, förklarar Tom Britton.
– Oftast är ett genomsnitt den bästa gissningen man kan ha. Om du till exempel slår ihop de senaste undersökningarna så blir osäkerheten lite mindre och felmarginalen sjunker.
Tar man då exemplet Liberalerna och räknar ut genomsnittet för mätningarna från Novus (4,3 procent), Ipsos (3,5) samt Indikator opinion (2,2), så får man siffran 3,3 procent.
Någonstans vid nivån 3 och 3,5 procent går också en psykologisk gräns för när väljare börjar anse att det är värt att stödrösta på ett parti, visar forskningen. Syre skrev i förra veckan om hur opinionsundersökningar kan påverka de väljare som röstar taktiskt.
”Rimligt att låta sig påverkas?”
Patrik Öhberg på SOM-institutet sa då till Syre att han inte ser något större problem med att opinionsundersökningarna får publiceras ända in till valdagen, så länge undersökningarna är gjorda på ett bra sätt.
– Om de inte är det så kan de istället bidra med viktig information som väljarna kan använda sig av, sa han.
Tom Britton är mer tveksam till det faktum att opinionsundersökningar publiceras så nära inpå valet och lutar mer åt att Sverige borde göra som flera andra Europeiska länder, som har en viss period av tystnad innan valdagen.
– Där får man ju fråga sig om det är rimligt att låta sig påverkas av vad andra tycker? Det kan man ju argumentera både för och emot. Helt klart är att väljarna är mer benägna att rösta på ett parti som har medvind.
