När valet närmar sig publiceras allt fler opinionsundersökningar, och emellanåt skiljer de sig tydligt åt. Men hur mycket påverkar opinionsundersökningarna i sin tur väljarna – och är det ett problem? Borde Sverige följa andra länder och införa en "tyst period"? Syre frågade Patrik Öhberg, forskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Under slutspurten av valrörelsen duggar opinionsundersökningarna allt tätare. Men olika undersökningar kan visa på relativt stora skillnader i hur stort stöd partierna får, även om de är gjorda nästan vid samma tidpunkt. Så var exempelvis fallet under onsdagen, när en undersökning från Novus som gjorts på uppdrag av TV4 visade att Socialdemokraterna tappar 4,3 procentenheter och landar på 25,8 procent. Liberalerna klättrar närmare riksdagsspärren om hamnar på 3,3 procent i undersökningen.
Resultatet är statistiskt säkerställt. Men samtidigt visade en opinionsundersökning från Indikator en vecka tidigare, gjord på uppdrag av Ekot, att S fick 31,3 procent, och Liberalerna 2,2 procent.
Så hur nära kommer opinionsundersökningarna verkligheten, och kan de i sin tur påverka väljarna?
När det gäller träffsäkerheten så finns det alltid en osäkerhet när det gäller vilka som väljer att svara. Det vet givetvis opinionsinstituten, som försöker att kompensera för bortfallet på olika sätt. Men generellt sett brukar felmarginalen till vad som sedan visas på valdagen ligga på cirka en procentenhet per parti, visar rapporter från Göteborgs universitets valforskningsprogram.
Påverkar taktikröstarna
Dessutom kan skillnader också bero på hur undersökningarna utformas, menar Patrik Öhberg, forskare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
– Det kan variera beroende på hur korta fälltider undersökningen har. Gör man snabbare undersökningar på bara några dagar så får man kanske bara med svaren från de som är mest engagerade eller snabbast på att svara, säger han till Syre.
Att opinionsundersökningar påverkar väljarna är tydligt, särskilt bland de väljare som tenderar att rösta strategiskt. Och det är en ganska stor grupp, konstaterar Patrik Öhberg: ungefär 20 procent av väljarna om man gör en bred definition och cirka 16-17 procent om man definierar snävare.
– Sen kan man taktikrösta av många olika skäl. Några gör det för att straffa ut partier som valt att samarbeta med andra. Liberalerna har ju till exempel fått känna på det när de öppnade för att samarbeta med SD.
En annan vanlig strategi är att rösta på ett närliggande parti för att man vill dra ”sitt” parti åt en viss riktning. Till exempel Moderater som väljer att rösta på SD för att skicka en signal om vart man vill att partiet ska gå, eller Socialdemokrater som röstar vänsterut för att man vill dra partiet i den riktningen.
När det kommer till stödröstning för att dra ett parti över en riksdagsspärr så finns det en del forskning kring hur effektivt det är.
– Man kan säga att om ett parti har åtminstone över 3 procent så ökar sannolikheten att få taktikröster. Sedan påverkar även det som liberalerna gjort, det vill säga att man bundit fast sig vid ett ”team”. Då ökar sannolikheten att få taktikröster.
Kan ge viktig information
Men är det då negativt att opinionsundersökningar faktiskt påverkar så nära inpå valet? I vissa europeiska länder råder förbud för medier att publicera opinionsundersökningar för nära inpå valet. Italien har de strängaste reglerna, med cirka två veckors förbud. I Spanien gäller fem dagar, och flera andra länder har någon form av restriktion, enligt Euronews. Sverige sällar sig till den grupp av nio EU- länder som inte har några restriktioner alls (där ingår även exempelvis Danmark och Finland).
Patrik Öhberg ser inte att det skulle behöva innebära något negativt att ett land står utan restriktioner kring detta.
– Att en opinionsundersökning påverkar väljarna är inte något självklart dåligt. Problemet skulle vara om undersökningarna är riggade eller undermåliga. Men om de inte är det så kan de istället bidra med viktig information som väljarna kan använda sig av.
