Prenumerera

Logga in

Zoom · Miljö

EPA: PFAS från slam ökar risken för cancer

Kor vilar utanför en gård.

PFAS-kemikalier i slam som sprids på åkermark ökar risken för cancer, enligt en preliminär riskbedömning från det amerikanska naturvårdsverket, EPA. Också i Sverige sprids slam på åkermark men Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt vatten, skriver att riskbedömningen utgår från en annan situation med PFAS än den vi har i de nordiska länderna.

Environmental Protection Agency som kan jämföras med det svenska Naturvårdsverket har släppt ett utkast till ny riskbedömning för spridning av slam på åkermark, som innehåller två grupper av giftiga PFAS-kemikalier, PFOS och PFOA – som båda ansamlas i våra kroppar. Riskbedömningen riktar sig mot de som bor i närheten av platser där slam sprids – och de som äter produkter som kontaminerats av kemikalierna, genom slamspridning.

”Efter spridning av avloppsslam som förorenats med PFOA eller PFOS har dessa kemikalier upptäckts i jord, grundvatten, boskap, grödor, ytvatten och vilt”, skriver EPA. 

Vad är slam?

Till synes är det guld för åkermarken; svavel, mullämnen, kväve, kalium och fosfor – allt det som garanterar goda skördar återfinns i avloppsslam. Inte så konstigt, då det kommer från våra egna exkrementer. Men att sluta kretsloppet och använda reningsverkens restprodukt som gödselmedel har i decennier kritiserats, inte minst från miljörörelser, då även oönskade ämnen hamnar i slammet – så som PFAS, mikroplaster och läkemedelsrester. 

Syre

De som blir utsatta för den största cancerrisken överskrider accepterade nivåer med flera gånger, skriver EPA. Det rör sig om de som mestadels dricker mjölk från kor som betat på fält där slam sprids och dricker vatten från fastigheterna, samt äter fisk från sjöar dit PFAS från slammet också spridits. 

“Det är säkert att använda slam”

I Sverige har spridning av slam på åkermark länge varit en omdebatterad fråga. Då utifrån att det skulle bidra till att sprida alltifrån mikroplast och läkemedelsrester till att öka halten kadmium i marken. En stor andel av den slam som sprids på åkermark i Sverige är certifierad av Revaq som arbetar för ett minskat flödet av farliga ämnen till reningsverk. Enligt Anders Finnson på Svenska vatten som står bakom certifieringen, ligger det slam som produceras på fyra av fyrtiofyra svenska reningsverk under kommande danska gränsvärden för fyra PFAS-grupper på åkermark, däribland PFOA och PFOS.

”I Sverige sprider vi inte slam på gräsvall för bete eller för odling av grönsaker. Anledningen är precis den, att barriären mellan en förorening och vår mat är närmast obefintlig vid användning av slam på vall och grönsaksodling. Det är säkert att använda slam från de svenska avloppsreningsverken inom certifieringssystemet Revaq. Det vet vi från de långliggande slamförsöken i Skåne där slam använts i stora givor sedan 1981. Trots slammängder som motsvarar flera hundra års normal slamanvändning kan inte PFAS detekteras i vetekärnan, den gröda som odlas på dessa försöksytor”, skriver Anders Finnson i en kommentar till Syre.

Kritiserar import från Ryssland

Runt hälften av allt slam som produceras i Sverige hamnar på jordbruksmark. Anders Finnson skriver att det bästa – och billigaste – sättet för att få slam som går att använda på jordbruksmark är att arbeta uppströms, alltså se till att stoppa eller kraftigt minska det PFAS som släpps ut. Han lyfter också att slammet bidrar till livsmedelssäkerhet och gör stor nytta med att bland annat bygga upp mullhalt och bördighet i lantbrukarens åkermark samt hjälpa till att minimera importen av fosformineralgödsel.

”Fosforn i det svenska slammet motsvarar idag 20 procent av den totala användningen av fosformineralgödsel i Sverige. Ser vi ur ett EU-perspektiv så är EU starkt beroende av Ryssland när det gäller fosformineralgödsel, ca 20 procent av EU:s behov av fosformineralgödsel importeras idag från Ryssland, och importen ökar”.

”Grönmålning”

Andra, däribland Naturskyddsföreningen, har pekat att vi inte kan vänta på det och att spridning av slam på åkermark bör förbjudas. Under hösten har det också rasat en debatt på tidningen Aktuell hållbarhets debattsida där bland annat Anders Wijkman krävt ett stopp på spridning av slam på svensk jordbruksmark, då med bakgrund av amerikanska rapporter om att det bidrar till spridning av just PFAS.

Att lägga ut slam på åkrarna innebär kortsiktigt att reningsverken slipper ta kostnaderna för att oskadliggöra slammet. Svenskt Vatten, LRF och alla de företag som har affärsintressen i att köra ut slam på åkrarna har enligt vår uppfattning använt sig av tvivelaktig marknadsföring av så kallat kvalitetssäkrat slam, för att försöka få legitimitet för fortsatt slamspridning. Vi menar att det saknas vetenskapliga belägg för denna grönmålning,” skriver debattörerna.

I debatten skriver också Kemikalieinspektionens generaldirektör Per Ängquist att slamspridning på åkermark bör fasas ut ”under nuvarande förutsättningar”. ”Spridningen leder till att farliga ämnen, som bland annat PFAS och kadmium, hamnar i miljön och riskerar att komma in i livsmedelskedjan”, skriver han vidare. Men skriver att slammet i lagens mening är ett avfall och därför inte faller under myndighetens mandat.

Artikeln har uppdaterats 16/1 2025.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV