PFAS-kemikalier i slam som sprids på åkermark ökar risken för cancer, enligt en preliminär riskbedömning från det amerikanska naturvårdsverket, EPA.
Environmental Protection Agency som kan jämföras med det svenska Naturvårdsverket har släppt ett utkast till ny riskbedömning för spridning av slam på åkermark, som innehåller två grupper av giftiga PFAS-kemikalier, PFOS och PFOA – som båda ansamlas i våra kroppar. Riskbedömningen riktar sig mot de som bor i närheten av platser där slam sprids – och de som äter produkter som kontaminerats av kemikalierna, genom slamspridning.
”Efter spridning av avloppsslam som förorenats med PFOA eller PFOS har dessa kemikalier upptäckts i jord, grundvatten, boskap, grödor, ytvatten och vilt”, skriver EPA.
Vad är slam?
Till synes är det guld för åkermarken; svavel, mullämnen, kväve, kalium och fosfor – allt det som garanterar goda skördar återfinns i avloppsslam. Inte så konstigt, då det kommer från våra egna exkrementer. Men att sluta kretsloppet och använda reningsverkens restprodukt som gödselmedel har i decennier kritiserats, inte minst från miljörörelser, då även oönskade ämnen hamnar i slammet – så som PFAS, mikroplaster och läkemedelsrester.
SyreDe som blir utsatta för den största cancerrisken överskrider accepterade nivåer med flera gånger, skriver EPA. Det rör sig om de som mestadels dricker mjölk från kor som betat på fält där slam sprids och dricker vatten från fastigheterna, samt äter fisk från sjöar dit PFAS från slammet också spridits.
Ny debatt om slamstopp
I Sverige har spridning av slam på åkermark länge varit en omdebatterad fråga. Då utifrån att det skulle bidra till att sprida alltifrån mikroplast och läkemedelsrester till att öka halten kadmium i marken. En stor andel av den slam som sprids på åkermark i Sverige är certifierad av Revaq som arbetar för ett minskat flödet av farliga ämnen till reningsverk. Enligt Anders Finnson på Svenska vatten som står bakom certifieringen, ligger det slam som produceras på fyra fyrtiofyra svenska reningsverk under kommande danska riktvärden för fyra PFAS-grupper, däribland PFOA och PFOS.
Runt hälften av allt slam som produceras i Sverige hamnar på jordbruksmark. Svenskt vattens hållning har varit att det är kemikalieanvändningen i samhället som måste bli hållbar genom arbete uppströms. Andra, däribland Naturskyddsföreningen, har pekat att vi inte kan vänta på det och att spridning av slam på åkermark bör förbjudas. Under hösten har det också rasat en debatt på tidningen Aktuell hållbarhets debattsida där debattörer krävt ett stopp på spridning av slam på svensk jordbruksmark, då med bakgrund av amerikanska rapporter om att det bidrar till spridning av just PFAS.
