Oväntad kritikstorm mot nya regler för husdjur

”Katastrof”, ”förtäckt djurförbud” och ”strider mot barnkonventionen” var en del av kritiken mot Jordbruksverkets nya förslag, som presenterades den 12 mars. Förslaget innebar bland annat större utrymme för djuren, vilket många menade skulle innebära att de flesta inte kunde ha husdjur. Zoobranschens riksförbund uttalade att det aldrig får bli en klassfråga och varnade för massavlivning, utsläppning av djur i det fria och en svart marknad. 

Lena Tysk på Svenska marsvinsföreningen kommenterade till Dagens nyheter att förslaget stred mot FN:s barnkonvention eftersom man inte sett till barnens bästa och att det nya utrymmet på minst tio kvadratmeter för en kanin är större än en häktescell, som får vara fyra kvadratmeter mindre. 

Det nya utrymmeskravet för kaniner och att de inte skulle hållas ensamma var bland det som fick mest reaktioner. Många kommenterade att det är få som kan ha en tio kvadratmeter stor bur i lägenheten. Men Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket, menar att det var ett missförstånd. 

– Tanken var att kaniner ska få hoppa mer fritt. De ska inte sitta i en bur hela livet i ett hörn. Det går faktiskt att hålla kaniner fritt i en lägenhet, säger hon till Syre.

Många trodde också att varje enskild kanin måste ha tio kvadratmeter, men det var totalmåttet. För varje djur krävdes tre kvadratmeter. 

– Så hade du en lägenhet på 21 kvadrat så kunde du kunna hålla sju kaniner, säger Helena Elofsson.

Hon berättar att det också var många som räknade fel, särskilt när det gällde marklevande fåglar som höns, där förslaget innebar ett totalmått inomhus på minst sex kvadratmeter för fåglar mellan 25 till 60 centimeter. 

– Många räknade sex gånger sex meter, men det är 36 kvadratmeter. Så det fick vi jättemycket frågor på. 

Varje höna skulle enligt förslaget ha ett utrymme på minst 0,6 meter, så på totalytan sex kvadratmeter skulle det kunna hållas tio hönor. De skulle också ha tillgång till yta utomhus på 25 kvadratmeter. Något som var alldeles för stort och skulle göra det omöjligt för många att ha höns enligt en namninsamling som startades i protest. Dessutom motverkades självförsörjning och unika lantraser som bevarats i hundra år riskerade dö ut, så samhället skulle påverkas negativt enligt protestlistan. 

Jordbruksverket har förtydligat att regelförslaget omfattade djur som hålls för sällskap och hobby. Om syftet exempelvis är självhushållning och beredskap är det möjligt att andra regler ska tillämpas, skriver Tidningen djurskyddet. 

Gäller inte hund och katt

Katter, hundar och hästar går under annan lagstiftning. Det är också andra regler som gäller för lantbruksdjur. Värphöns får hållas i burar på minst 0,2 kvadratmeter med ett utrymme för varje höna på 0,06 kvadratmeter, vilket motsvarar ytan på ett A4-papper. På en kvadratmeter får nio frigående höns hållas under vissa förutsättningar. Det finns inte heller generella krav på utevistelse för alla lantbruksdjur. Slaktgrisar kan tillbringa hela livet, omkring sex månader, i en box med runt en kvadratmeters utrymme för varje djur. Minigrisar som hålls för sällskap krävde enligt förslaget däremot tre kvadratmeter för varje djur, mist sex kvadratmeters totalarea och hela 250 kvadratmeter utomhus.

– Om man ser på djurskyddslagen är det tydligt att vi ska väga djurens behov mot olika samhällsintressen. Samtidigt så ska djurskyddsintressen alltid väga tungt och man måste alltid tillgodose att man lever upp till djurskyddslagens krav om vad som är ett gott djurliv, att de ska må fysiskt och psykiskt bra. Men vi väger samhällsintressen olika om det är försöksdjur, lantbruksdjur eller sällskapsdjur, säger Jordbruksverkets Helena Elofsson. 

Flera djurrättsorganisationer har kommenterat att det är fel att djurens välfärd ska vägas mot samhällsintressen. 

– Att djurens bästa tas hänsyn till i djurskyddslagstiftningen är hur det borde se ut för samtliga djurslag, oavsett vilket syfte de föds upp för. Djurens rätt menar att det nya förslaget för familjedjur också är ett viktigt steg för att påverka livsmedelsindustrin. Nu vet vi vad exempelvis hönor behöver för att må bra när de är i fångenskap, vilket ökar möjligheterna för att kräva det för hönor i djurfabriker, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens rätt i ett pressmeddelande.

I den nya djurskyddslagen som trädde i kraft 2019 fastslogs att alla djur som hålls av människan ska kunna utöva naturliga beteenden som är starkt motiverade. Grisar ska exempelvis kunna böka runt och hönor picka. Inom industrin finns det därför vissa krav på strömedel. Men bland andra forskaren Per Jensen har konstaterat att det är långt ifrån vad djuren egentligen skulle behöva. Han har beskrivit hur sorgligt det är att suggor i bästa fall har lite halm som de bär runt på i fåfänga försöka att få lite utlopp för sina instinkter att bygga bo till sina ungar.

Det nya förslaget från Jordbruksverket utgick från underlag från vetenskapliga rådet för djurskydd på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Där redovisas vad djuren har för olika behov, av rörelse, berikning och social samvaro bland annat. Sedan har Jordbruksverket bedömt hur mycket plats som behövs för att kunna tillgodose behoven. 

– Mycket av att ha större utrymme handlar också om att ha annan inredning, så att de kanske kan gräva eller klättra. Och de kanske ska hållas flera stycken tillsammans, då behöver de mer plats, säger djurskyddschef Helena Elofsson.

Hon förklarar att Jordbruksverkets arbete med föreskrifter handlar om att förtydliga lagen. 

– Djurskyddslagen säger allt som riksdagen har bestämt: Så här ska vi göra med djur. Men vad betyder det för en hamster? Vad betyder det för en fisk?

Inga hamsterhjul

I djurskyddslagen står det också att beteendestörningar ska förebyggas. Enligt Jordbruksverkets förslag fick inte inredning som djuren placeras inuti, som uppmuntrar till stereotypa beteenden, användas, till exempel hamsterhjul och aktivitetsbollar. Något som flera djurägare har reagerat på. Rickard Sjödén, vd för Kolmårdens tropicarium skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att hela förslaget är absurt och baseras på ”förhastade slutsatser från ofullständig forskning”.

”Dessutom föreslår man orimligheter som att man inte får bada sin sköldpadda, hamstern får inte längre ha ett hjul att springa i och man får inte låta sina grodor fånga levande bananflugor eftersom det finns forskning som tyder på att insekter kan lida av att bli uppätna”, skriver han. 

Rickard Sjödén tycker att djurskyddet är på ett sluttande plan och allt mer liknar djurrättsaktivism. 

”Att få till en så kraftig höjning i kraven som nu föreslås är bara ett sätt för djurrätts-organisationer med inflytande i utformningen av regelverket att steg för steg minska antalet djur i våra hem och på sikt i djurparker och inom lantbruket”, står det i debattartikeln.

I Jordbruksverkets förslag står det att sköldpaddor, liksom ormar och ödlor, inte får tvångsbadas. De måste kunna hålla huvudet ovanför vattenytan och ta sig ur själva. Det står också att djur inte får matas med levande ryggradsdjur eller insekter. Helena Elofsson håller med om att det kan vara svårt att tillgodose djurs jaktinstinkter när lagen säger att alla djur ska skyddas från lidande, men det är redan förbjudet att utfodra med exempelvis levande möss.

– Det som har väckt reaktioner är väl att insekter ser man kanske inte som djur som känner smärta. Men det har vi vetenskapligt stöd som säger, förklarar Helena Elofsson. 

Djurskyddslagen omfattar alla djur som betraktas som kännande varelser och enligt ett yttrande från vetenskapliga rådet för djurskydd vid SLU som publicerades 2023 visar forskning att många olika sorters leddjur kan uppleva lidande.

Helena Elofsson berättar att paragrafen om att djur inte får utfodras med levande insekter var en av dem som väckte mest uppmärksamhet, utöver punkterna om utrymmeskrav och att en del djur inte fick hållas ensamma. 

– Förslaget innehöll 329 paragrafer och det var 14 paragrafer som väckte reaktioner och de flesta av dem var utrymmesmått.

För fåglar upp till 20 centimeter långa, som en undulat, var det nya förslaget minst fyra kvadratmeters yta. För fåglar mellan 20 och 40 centimeter var förslaget tio kvadratmeter. 

– Tanken är kanske att man ska gå från att hålla djur i bur till mer i större utrymmen där de har möjlighet att utföra sina beteenden på ett bättre sätt. Men en av anledningarna till att vi skickade ut det på remiss var att vi ville få in synpunkter kring hur du håller din kakadua och hur stort utrymme du har. Håller du dem bara enligt minimireglerna eller har du en större bur? 

Enligt nuvarande regler är den minsta tillåtna ytan för en fågel upp till 20 centimeter lång 0,31 kvadratmeter. Det rådande regelverket är nära 30 år gammalt och behöver uppdateras för att stämma överens med den nya forskningen och djurskyddslagen. Arbetet med att ta fram det nya förslaget har pågått i ett par år. 

– Syftet med att skicka ut det på remiss var att vi skulle ha ett samråd med allmänheten och få in synpunkter. Men vårt förslag skapade oro och ilska och det ledde inte till någon bra förutsättning att komma vidare.

Har det hänt tidigare att ett förslag har dragits tillbaka så fort?

– Jag känner inte till det. Men vi brukar inte göra den här typen av samråd. Vi brukar ha samråd med ett stort antal instanser.

Exempelvis större organisationer är vana vid att svara på remisser. 

–  De säger vad de tycker är bra och vad de tycker är dåligt. Sedan har vi en dialog om det och reglerna kan ändras. De reagerar inte riktigt på samma sätt utan är vana vid att vi kommer att lyssna. Allmänheten kanske inte tänkte att vi skulle lyssna. Det blir ett annat scenario. 

Många positiva

Många reagerade positivt på att förslaget drogs tillbaka, men andra tyckte att det var synd.

– Det var många som tyckte att det här var väldigt bra. Och de är naturligtvis oroliga för att vi ska göra ändringar som de inte vill se. Men vi är väldigt tydliga med att vi kommer att ändra reglerna. Vi behöver ett starkare djurskydd för sällskapsdjuren än de regler som vi har i dag.

Helena Elofsson poängterar att det är Jordbruksverket som står bakom förslaget, inte enskilda personer.

– Jag tycker att det är tråkigt att det sprids så mycket i sociala medier om våra handläggare eller medarbetare. När vi lägger fram förslag så är det Jordbruksverkets. Det är förankrat med alla oss på verket.

Syre har tidigare rapporterat om att personal som arbetar med djurskydd på länsstyrelsen har blivit utsatta för hot och uthängda på sociala medier. Det har också rapporterats som ett ökande problem i Jordbruksverkets årliga djurskyddsrapport. 

Jordbruksverket ska nu omarbeta förslaget och se över hur det kan presenteras tydligare för att motverka missförstånd. Helena Elofsson berättar att många missuppfattade att sociala djur som kaniner måste hållas tillsammans.

– Det fanns undantag för djur som var aggressiva mot varandra eller om man inte kunde få det att fungera.

 Hur ser ni på kritiken om att husdjur behövde avlivas?

– Det håller vi inte med om. Det fanns övergångsregler. 

Djur som förbjöds som husdjur fick också fortsätta hållas under sin livstid.

Att flera djurarter, som krokodil och flygpungekorre, skrevs upp på en så kallad negativ lista över djur som inte får hållas som sällskapsdjur var en stor förändring i förslaget som inte väckte några starka reaktioner. 

– De flesta av dem var självklara att man inte ska få hålla som sällskapsdjur, för det är sådana djur som finns på djurparker och är vilda djur, säger Helena Elofsson. 

Flera djurrättsorganisationer uttryckte att det var synd att inte Jordbruksverket passade på att upprätta en så kallad positiv lista över djurarter som är tillåtna att hålla som sällskap. Europaparlamentet och ministerrådet i EU har också uttryckt stöd för en sådan lista inom EU.

Undantag för butiker kritiseras

Djurrättsorganisationer kritiserade också att det gjordes undantag från de nya måtten för zoobutiker. Enligt förslaget fick flera djurarter inför försäljning hållas på ytor ner till 25 procent av måttangivelserna under 90 dagar. 

Bland andra Djurrättsalliansen kommenterade att förslaget ändå var ett steg i rätt riktning. 

– Vi vill påminna om att de här reglerna handlar om vad djuren behöver – inte vad som är enklast för oss människor. Det är ingen mänsklig rättighet att ”ha” djur, säger talesperson Malin Gustafsson.

Hon menar att protesterna mot förslaget visar hur ovana vi är vid att regler tar hänsyn till djurens behov i stället för att bara utgå från vad som är ekonomiskt och praktiskt för människor. 

– Grundproblemet är att människor ser djur som våra resurser – vi vill ha dem som sällskap, som mat, som kläder – och i våra begär blundar vi gärna för vad som är bra för djuren, säger Malin Gustafsson.

Kritiken mot förslaget speglar också hur olika djur värderas. Privatpersoner larmar om hundar och katter som hålls i för små utrymmen. Smådjur går ofta under radarn och vanvård kan normaliseras eftersom de inte har samma värde, enligt Therese Bergman på organisationen Smådjurschansen. 

– Det är svårare att få engagemang för de djur vi jobbar med. Kanin är det tredje vanligaste husdjuret i Sverige, men synen på kaniner är att man sätter dem i en bur och så sitter de bara där, säger hon till TT.

Det nya regelverket för sällskapsdjur skulle träda i kraft den 1 januari 2025 men är nu försenat på obestämd framtid. Först efter att arbetet med det är helt klart kan den planerade uppdateringen av reglerna för djurparker påbörjas.

– Vi behöver ta ett omtag och se hur vi kan skapa acceptans och sprida information och förståelse för djurens behov på ett annat sätt än vad vi har gjort, säger djurskyddschef Helena Elofsson.