Radar · Miljö

Ny studie: Så sannolik var årets vinterkyla i vår uppvärmda värld

Iskallt i Vittangi.

I början av januari dök temperaturen till -44,6 grader i Vittangi, den kallaste temperaturen som uppmätts i Finland, Sverige och Norge under 2000-talet. Men våra utsläpp gör köldknäppar allt ovanligare – och mildare, visar en ny studie av World weather attribution.
– Risken är att vi tappar beredskap, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

I januari dök temperaturen i stora delar av Skandinavien och Finland. En sällsynt bitande kyla, samtidigt som den globala genomsnittstemperaturen låg på rekordnivåer. Att det samtidigt var kallt i vår del av världen, är i sig inget anmärkningsvärt, konstaterar Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

– Vårt klimat innehåller stora variationer och köldknäppar är vanligt förekommande i Sverige och Skandinavien – och det är något vi sett och kommer att se i framtiden.

Men mer sällan. Eric Kjellström och SMHI har för första gången deltagit i en analys av forskargruppen World weather attribution, som analyserar hur väderextremer kan kopplas till klimatförändringarna. Den här gången har de tittat på den köldknäpp som fick temperaturen att sjunka till -44,6 grader i Vittangi och till minus 31,1 grader i Oslo i början av januari. Med dagens uppvärmning på runt 1,2 grader jämfört med förindustriella nivåer, kan vi fortfarande förvänta oss de fem kallaste dagarna under köldknäppen var 15:e år, enligt analysen. Men hade vi inte värmt upp den globala genomsnittstemperaturen med runt 1,2 grader, skulle femdagarsperioden varit fem gånger mer sannolik.

”Det kommer inte att ändra sig”

Samtidigt fortsätter våra utsläpp av växthusgaser – och med det stiger temperaturen. På så sätt kommer också köldknäpparna att fortsatt bli mindre intensiva – och ske mer sällan. Men något slut på kylan är inte i sikte, understryker Eric Kjellström. När kylan bryter in rör det sig i regel om kall luft från Arktis och Ryssland. Något som kommer att fortsätta att ske – även om temperaturen då kan bli något mindre kylslagen. Enligt analysen skulle de fem dagarna som analyserades att ha varit 2,5 grader mildare vid en uppvärmning med två grader mot dagens 1,2 grader, jämfört med förindustriella nivåer.

– Även i framtida klimat som är mycket varmare än det vi har idag kommer vi fortfarande ha ordentliga köldknäppar med väldigt låga temperaturer uppe i norr, det kommer inte ändra sig. Däremot kommer det vara mer sällan och mindre intensivt.

Om det betyder att vi släpper garden – skulle det kunna innebära en risk.

– Vi är ju i och för sig vana vid köldknäppar och mycket låga temperaturer sedan länge men när det blir mindre vanligt och inte lika intensivt, så kanske vi fokuserar på andra problem istället. Då finns en risk att vi tappar beredskapen för att det kan bli väldigt kallt.

”Jättestora kontraster”

Samtidigt ser Erik Kjellström en annan risk kopplad till uppvärmningen, om än inte till köldknäppar.

– Vi brukar prata om nollgenomgångar, säger han.

I år har vädret skiftat kraftigt. Inom loppet av ett par dygn steg temperaturen 30-40 grader i delar av norra Sverige. Men det i sig är inget nytt, utan en del av vad som utgör vårt klimat. För precis som kalla luftmassor kan bryta in från Arktis och Ryssland och ge oss en kall knäpp på näsan, kan varma luftströmmar ta sig in från Nordatlanten och snabbt höja temperaturen, tiotals grader.

– Det blir jättestora kontraster och det är inget konstigt utan är som det brukar vara, säger Erik Kjellström.

Men här kan uppvärmningen få stor betydelse.

– Om man går från minus 30 till minus två är det fortfarande på minussidan men går vi från minus 25 till plus två, blir det väldigt stor skillnad då snön plötsligt börjar smälta och det blir blött.

Något som SMHI sett bli allt vanligare.

– I flera studier har vi kunnat se fler nollgenomgångar i norra Sverige under vintern.

Ställer till det för renarna

Nollgenomgångarna kan ske både över dygnet men även under veckorna och mellan olika dagar. Något som kan betyda trubbel för infrastruktur och vägsäkerhet. Det kan också få stora följder för rennäringen – och orsaka konflikter. När snön smälter och ett istäcke lägger sig längs med marken, blir det omöjligt för renarna att med sina mular nå marklaven de normalt betar i skogen om vintrarna.

– Vi i vår grupp flyttade direkt upp på fjället efter skiljningen. Andra flyttade mot skogen, men renarna vände om, sa Ingemar Blind, ordförande i Girjas sameby till Svt Norrbotten, som så sent som i förra veckan valde att avlysa jakten i fjällen, för att inte renarna skulle bli störda.

Något samebyn har rådighet att göra efter en dom i Högsta domstolen. Men beslutet fick många jägare att protestera.

– Jag har hört att det har varit en del på sociala medier. Men för oss finns det inga alternativ. Vi har ingen annanstans att ta vägen med renarna, kommenterade Ingemar Blind.