En vecka efter Vårdförbundets varsel om strejk utökar fackförbundet nu varslet med ytterligare 1900 medlemmar. Samtidigt varnar Sveriges kommuner och regioner, SKR, att varslet kan innebära ”akut fara för liv”.
– Vi vill inget hellre än att konflikten ska lösas med bättre villkor för våra medlemmar. Men SKR och Sobona säger blankt nej till våra krav. De vill istället lägga skulden för välkända, återkommande problem i vården på oss. Det är inget sätt att rädda sjukvården. Vi vill se konkreta förslag om hur våra medlemmar kan få en förkortad arbetstid så att fler orkar och vill jobba i vården ett helt yrkesliv. Vi kommer att fortsätta tills arbetsgivarna möter upp, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, i ett pressmeddelande.
Det första varslet om strejk kom den 21 maj och innefattade omkring 2000 medlemmar, anställda i region Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland och Västerbotten. För dessa inleds strejken den 4 juni, om parterna inte kommer överens innan dess.
Det nya varslet rör ytterligare runt 170 arbetsplatser och 1900 medlemmar. Den strejken planeras att inledas den 11 juni. Det nya strejkvarslet innebär att region Västmanland och region Värmland tillkommer. I dessa regioner omfattar strejkvarslet bland annat bemanningspool och planerad vård.
Sedan tidigare pågår också Vårdförbundets övertidsblockad, som gäller för över 68 000 personer.
”Akut fara för liv”
Samtidigt skriver arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting under tisdagen att strejkvarslet kommer att slå direkt mot stora grupper av patienter.
− De fem regioner som är varslade om strejk bedömer att konsekvenserna kan medföra akut fara för liv. Vårdförbundets stridsåtgärder anses därför vara samhällsfarliga på grund av de betydande risker och negativa effekter de kan få för patienters liv och hälsa, säger Johan Kaarme, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKR, i ett pressmeddelande.
I en konsekvensanalys som SKR skickat till Medlingsinstitutet (något de är ålagda att göra vid risk för samhällsfara) listar de vårdavdelningar som riskerar att drabbas negativt. Det handlar bland annat om mottagningar som behandlar cancerpatienter, barn och patienter med akuta besvär.
En strejk kommer att leda till att patientvård försenas eller avbryts, menar SKR.
”Det kan innebära direkta risker för patienternas säkerhet där akuta tillstånd, kirurgiska ingrepp och behandlingar av kroniska sjukdomar kan påverkas negativt”, skriver SKR.
Ansvaret hos politikerna
Men Vårdförbundet påpekar att förbundet noga övervägt om det behövs undantag för att upprätthålla vård som räddar liv eller för att säkra vård för de svårast sjuka.
– Vi har givetvis gjort genomtänkta och ansvarsfulla överväganden för att patientsäkerheten inte ska äventyras vid en strejk. Vårdförbundets medlemmar har dessutom legitimationsyrken, det innebär att vi alltid tar ansvar för patienten vi har framför oss. Men ansvaret för att säkra befolkningens behov av hälso- och sjukvård ligger hos politikerna, säger Sineva Ribeiro i pressmeddelandet.
Generellt görs alltid undantag för verksamheter som vårdar livshotande akuta sjukdomar och skador, psykiatri och enheter som vårdar barn. Även palliativ vård och vård i livets slutskede och kroniska sjukdomar undantas, enligt Vårdförbundet.
– Nu säger de att köer till cancervård och problemen att bemanna på sommaren är vårt fel. Det ser de flesta igenom – de bristerna har vi larmat om i många år. Det är regionerna som nedmonterar sjukvården runt om i landet. Det innebär en fara för samhället, men har inget att göra med våra varsel. Det finns ett snabbt och enkelt sätt att avsluta konflikten – och det är att mötas i en lösning om kortare arbetstid, säger Sineva Ribeiro.
