”I ytterligare ett mål har Svea hovrätt nu friat tre aktivister som tidigare dömts för sabotage vid en vägblockad. Det som är anmärkningsvärt nu är att samma hovrätt tidigare dömt minst en aktivist på exakt samma underlag, då de var med vid samma aktion och del i samma förundersökning”, skriver advokaten Tomas Fridh, som försvarat en av aktivisterna.

– Åklagarmyndigheten började använda sabotageregleringen i ett nytt sammanhang och fick inledningsvis med sig domstolarna, men efter ett tag svängde hovrätten och menade att det inte var acceptabelt att tillämpa sabotage. Nu har ett antal gått på den linjen. Man hade velat att det kom fram vid den första prövningen, men jag tycker att det är ett sundhetstecken att domstolar vågar ompröva och hitta nya inställningar till rättsfrågor, säger Tomas Fridh.

Målet handlar om en aktion den 22 augusti 2022, där en tysk klimataktivist dömdes till sabotage efter en motorvägsblockad i Stockholm, vilket Syre rapporterat om.

En genomgång av de klimatprotester som hamnat i svensk domstol under 2022 och 2023, gjord av Dagens Arena, visade att av drygt 200 demonstranter hade 25 dömts för sabotage.

”HD ska sätta ner foten”

Tomas Fridh känner till fyra hovrättsmål som har friat klimataktivister, men tror även att det finns fällande domar.

– Jag pratar om hovrättspraxis och det första, väldigt principiellt välformulerade avgörandet har ju överklagats av riksåklagaren. Hovrätterna verkar i huvudsak fria i väntan på att Högsta domstolen ska sätta ner foten, och jag tolkar det här avgörandet i hovrätten som att de har en stark tro på att Högsta domstolen kommer att gå på den linjen, säger han.

I fallet som väntar på Högsta domstolen blockerade klimataktivister motorvägen E4:an i Stockholm och en ambulans fastnade i köerna, vilket blev omskrivet. Samtliga aktivister som deltog häktades på anklagelsen sabotage, men punkten blåljussabotage avskrevs av åklagaren.

När beskedet om Högsta domstolen beviljar prövningstillstånd kommer vet inte Tomas Fridh, det kan komma alltifrån snart till månader fram.

– Ingen tycker att det här är lagligt, så att personer som gör motorvägsblockader skulle åtalas för brott är utan all tvekan. Tidigare har de åtalats för till exempel ohörsamhet mot ordningsmakten och jag tror inte att det kommer att komma en ny experimentell praxis utan man kommer att hålla sig till de mindre allvarliga brotten, säger han.

Ohörsamhet mot ordningsmakten är ett ringa brott och straffas i regel med dagsböter, med möjlighet till fängelse i högst sex månader.

Tror det får stor påverkan

Varför började sabotage användas?

– Det stämmer väl med situationen. De olika rekvisiten kan vara uppfyllda. I en situation där det skulle bli väldigt stora problem skulle en sådan aktion kunna falla under sabotage, men det krävs mycket högre tröskel än vad domstolarna initialt satte. Hovrätten menar alltså inte att det inte går att döma för sabotage, men att det krävs mycket större konsekvenser, säger Tomas Fridh.

I gärningsbeskrivningen för sabotage står i brottsbalken till exempel om att ”förstöra eller skada egendom som har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning”. Straffet kan bli fängelse i upp till fyra år. 

Vad innebär domarna för aktivister?

– De som ägnar sig åt civil olydnad är medvetna om att de bryter mot lagen, men tycker inte att det ska vara sabotage, så jag tror att det kommer att få en stor påverkan på vem och vilka som kan tänka sig att göra sådana aktioner och dömas för mindre allvarliga brott, säger Tomas Fridh.

Också advokaten Linus Gardell har nyligen uppmärksammats för sitt engagemang för klimataktivister. I en intervju i Dagens Nyheter sade han nyligen att själva syftet med en demonstration är att den ska synas, höras och störa:

– Om störningen blir för omfattande har vi en ordningsmakt som har både befogenhet och erfarenhet av att upplösa demonstrationen. Som jag ser det kan du aldrig bli dömd till fängelse för att du demonstrerar. Det är orimligt. Ett hot mot demokratin.

Artikeln har uppdaterats.