Naturvårdsverket har nu redovisat regeringsuppdraget att analysera om det är går att sänka referensvärdet för varg till 170–270 individer och närmare den lägre nivån. Naturvårdsverket konstaterar att det är möjligt, om vargförvaltningen utvecklas.

Myndigheten listar flera punkter som förutsättningar för att vargstammen nästan halveras. Bland annat behöver i snitt två till tre vargar med östligt ursprung etablera sig i populationen varje tioårsperiod och födslotal och dödlighet får inte försämras. Det krävs dessutom en mer individbaserad övervakning med ökade kostnader, vilket innebär att beslut om exempelvis skyddsjakt kan ta längre tid. 

”Bland annat kan behoven att flytta vargar öka, vilket är komplext, resurskrävande och kontroversiellt”, skriver Naturvårdsverket. 

Även i dagens referensvärde på 300 individer ingår det att vargar måste vandra in österifrån och reproducera sig. Men i Artdatabanken, där vargen är rödlistad som starkt hotad, påpekas att vargarna inte har någon möjlighet att komma förbi renskötselområdet i norra Sverige. Det fungerar nämligen som en barriär, eftersom ”skyddsjakt tillämpas generöst”. 

Biologiskt hot

Ett lägre referensvärde innebär enligt Naturvårdsverket ett större biologisk risktagande. Exempelvis får inte någon sjukdom sprida sig hos vargarna, konstaterar Svenska Rovdjursföreningen, som också har rapporterat att forskare varnar för att en skadlig genetisk variation skulle kunna leda till en ”utrensningseffekt”.

Rovdjursföreningen hänvisar till utredningen av de två internationella forskarna som på uppdrag av Naturvårdsverket har analyserat om nivån för gynnsam bevarandestatus skulle kunna sänkas till 170–270 individer. Forskarna kom fram till att en miniminivå i det intervallet är möjligt, men enligt Rovdjursföreningen är de mycket tydliga med att referensvärdet för gynnsam bevarandestatus måste vara betydligt högre.

– Jag ser inte att forskningsrapporterna kommer att bädda för den sänkning av vargstammen som regeringen vill, utan att vargstammens hälsa allvarligt riskeras … Om regeringen får den dåliga idén att chansa på att försöka sänka stammen för att uppfylla sina vallöften, kommer med stor sannolikhet EU att agera mot Sverige, uttalade Magnus Orrebrant, Rovdjursföreningens ordförande, i ett pressmeddelande när forskarnas resultat presenterats. 

Juridisk risk

Efter riksdagsbeslut 2013 om att målet för vargstammens referensvärde för gynnsam bevarandestatus skulle vara 170–270 individer rapporterade Naturvårdsverket in antalet 270 vargar till EU. Men beslutet behövde kompletteras med en vetenskaplig sårbarhetsanalys av inavelsgraden. Det tillsattes därför två oberoende forskargrupper som kom fram till att referensvärdet måste ligga på minst 300.

Naturvårdsverket förklarar nu varför en sänkt referensnivå medför ett ”juridiskt risktagande”. 

–  De juridiska riskerna gäller dels att en negativ populationstrend skulle kunna hota vargens gynnsamma bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet och därmed försvåra möjligheterna till aktiv förvaltning genom jakt, dels det överträdelseärende avseende licensjakt som EU-kommissionen fortfarande har öppet mot Sverige, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket.

300 vargar inrapporteras

Det nuvarande referensvärdet på 300 individer gäller fram till nästa rapportering till EU, senast i juli 2025, skriver Naturvårdsverket. 

Regeringen arbetar vidare med målet att halvera vargstammen, rapporterar SVT Värmland. 

– Ja lite drygt. Ambitionen är att göra det så snart som möjligt även om såna här processer tar tid, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), till SVT.

Regeringen driver också frågan att sänka vargens skyddsstatus i EU, för att möjliggöra ökad jakt.

Den senaste inventeringen i Sverige visade att antalet vargar har minskat senaste året, från runt 450 till 375. Detta efter att ”uttag” har gjorts genom jakt, i enlighet med riksdagsmålet.