Trots att regeringen öronmärker statliga medel för att återväta utdikade torvmarker visar nya siffror från Statistiska centralbyrån att exploatering för att bygga vägar och hus tar nästan lika mycket torvmark som återväts.
Exploateringen påverkar den totala ytan av våtmarker och hittills har cirka 30 kvadratkilometer våtmark och 180 kvadratkilometer torvmark använts till vägar, järnvägar och byggnader, enligt Naturvårdsverkets pressmeddelande. Statistiska centralbyrån har på uppdrag av myndigheten tagit fram statistik som visar att omkring 1,6 respektive 1,8 kvadratkilometer torvmark exploaterades i Sverige under år 2021 och 2022.
Sverige restaurerar varje år cirka tio kvadratkilometer torvmark, en åtgärd för att minska utsläppen.
En våtmark är en orörd torvmark, som kan lagra stora mängder kol eftersom biomassa inte bryts ner på grund av syrefria förhållanden i den fuktiga marken. Men när det byggs på torvmarker, som därmed avvattnas, frisläpps ökade växthusgaser.
”Omkringliggande torvmark”
– Exploateringen som sker varje år får betydande konsekvenser. Speciellt oroande är siffrorna över exploateringens påverkan på omkringliggande torvmark eftersom den motsvarar ytan som Sverige årligen återväter, säger Matti Ermold, handläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Ytterligare områden påverkas eftersom exploateringen innebär att ytor runtomkring avvattnas. De nya siffrorna visar att exploateringen på omkringliggande mark motsvarande nio kvadratkilometer torvmark 2021 och elva kvadratkilometer 2022, vilket nästan uppgår till storleken på de ytor som årligen restaureras.
– Historiskt sett har dikning varit det största hotet mot torvmarker, men framöver kan exploatering vara ett allt större problem. Det är därför viktigt för oss på Naturvårdsverket att följa trenden. Det kommer att finnas en fortsatt efterfrågan på marken, speciellt i södra och mellersta Sverige där vi också behöver återskapa fler våtmarker för att klara flera miljö- och klimatutmaningar, säger Helena Öberg, handläggare på Naturvårdsverket.
Satsning på våtmarksarbete
Naturvårdsverket beslutade tidigare i år att fördela drygt 130 miljoner kronor till länsstyrelsernas olika våtmarksåtgärder under 2024, vilket Syre rapporterat om tidigare. I det inräknas även beslut för åren 2025 och 2026 och totalt handlar det om drygt 260 miljoner kronor.
– Vi vill fortsätta att bidra till en långsiktig finansiering eftersom det ofta tar lång tid från idé till resultat. Att regeringen nu har en permanent satsning på Sveriges våtmarksarbete underlättar det, sa Matti Ermold då i ett pressmeddelande.
Regeringen har lagt fram en plan för att återväta våtmarker till 2030, med syftet att öka den biologiska mångfalden, förbättra för klimatet och ge skydd i landskapen mot torka, översvämning och brand.
Våtmarker
Våtmarker bidrar till den biologiska mångfalden och de som bildar torv är viktiga för klimatet. Våtmarker behåller vatten och kan således stärka landskapet mot både torka och översvämningar. De renar även vattnet innan det rinner vidare till vattendrag.
Under det senaste seklet har våtmarkerna minskat kraftigt på grund av framför allt utdikning för skogs- och jordbruk. I dag tappar våtmarkerna sin funktion främst för att de växer igen.
Naturvårdsverket skriver på sin webbplats att Sverige behöver återskapa stora ytor våtmark för att klara flera miljö- och klimatutmaningar.
Naturvårdsverket
