Radar · Miljö

Ungern torpederade ”viktigaste miljölagen på trettio år”

Klimataktivisten Greta Thunberg har engagerat sig för restaureringsförordningen.

Idag kunde EU:s ambassadörer gett ett grönt ljus till den nya miljölag som ska få medlemstater att återställa ekosystem runt om i Europa. Men efter att Ungern gått från att stödja lagförslaget till att rösta emot det och länder som Sverige och Italien inte övertygats om att stödja det, föll förslaget idag. 

Naturrestaureringsförordningen (NRL) syftar till att få medlemstater att återställa skadade ekosystem och har beskrivits som den viktigaste EU-lagen för biologisk mångfald på trettio år. Men har kringgärdats av kontroverser. Även om representater från EU-parlamentet och EU:s medlemsländer kommit överens om en preliminär kompromiss i november, kunde den inte få grönt ljus av EU:s ambassadörer idag, inför ett rådsmöte nästa vecka.  Något som i normalfallet, skulle betraktas som en formalitet.

Världsnaturfonden WWF Europa fördömer beslutet.

 ”Att tillåta Viktor Orbán att sabotera NRL går stick i stäv med vetenskapen, medborgarnas oro, Europaparlamentets stöd och företagens stöd för lagen. Det är fullständigt obegripligt och skrämmande att se NRL offras på altaret för populistiska antigröna känslor, utan någon rationell förklaring, och undergräva den demokratiska beslutsprocessen.

”Grön ideologi”

Världsnaturfonden uppmanar nu Belgien som är EU-ordförande att hitta en lösning på låsningen innan sommaren och för EU-kommissionens ordförande Ursula von Der Leyen att intervenera för att rädda åtminstone ”ett element av EU:s biodiversitetsstrategi” och en ”grundbult i EU:s gröna giv”. 

Stora EU-länder som Frankrike och Tyskland har varit positiva till lagen, medan Sverige och Italien hört till länderna som inte backat den. Ungerns EU-ambassadör Balázs Orbán har tidigare i veckan motiverat sitt lands ställningstagande i tidningen Politico med att lagen är ”grön ideologi där man har irrationella mål och accepterar eller inför åtgärder som förstör sociala grupper”.

Enligt förslaget ska det införas restaureringsåtgärder som omfattar minst 20 procent av EU:s landområden och 20 procent av dess havsområden senast 2030, och alla ekosystem som är i behov av restaurering senast 2050. Förslaget fastställer specifika rättsligt bindande mål och skyldigheter för restaurering av naturen i vart och ett av de förtecknade ekosystemen – från jordbruksmark och skog till havs-, sötvattens- och stadsekosystem. Förslaget har välkomnats av miljörörelser men kritiserats av skogsindustrin och lantbruksorganisationer. 

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV