Natur ska återställas och användandet av bekämpningsmedel minska drastiskt. Med hjälp av två nya lagar vill EU göra en avgörande insats för den biologiska mångfalden. Förslaget ses som ambitiöst av Världsnaturfonden WWF men sågas av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).
Vid sidan av klimatkrisen försvinner alltifrån ekosystem, arter och genetisk mångfald i en rasande fart. Men trenden ska vändas. Det har EU meddelat genom den gröna giv som lanserades 2020 och som ska bana väg för en grön omställning.
När de första lagförslagen som direkt adresserar biologisk mångfald lanserades i veckan, presenterades de som ett stort språng framåt för att tackla ”den hotande storskaliga miljöförstöringen”, av EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans.
– När vi återställer natur, så tillåter vi det att fortsätta att erbjuda oss ren luft, rent vatten och ren mat. Vi gör det också möjligt för naturen att hjälpa oss tackla klimatkrisen. Att minska användandet av kemikalier gör det också lättare att hjälpa naturen att återställas och skyddar människor, sa han.
Ord som ger ett viktigt signalvärde för värdet av att bevara den biologiska mångfalden, anser Emelie Nilsson sakkunnig för naturvårdspolicy påVärldsnaturfonden WWF. Lagen är den första stora lagstiftningen för biologisk mångfald sedan art och habitatdirektivet 1992, – och är därför också historisk. Emelie Nilsson är inte besviken.
– Den kan göra stora stor konkret skillnad, säger hon.
"Lagstiftningen behövs nu – inte sen"
Till skillnad från art- och habitatdirektivet är de lagförslaget som kommissionen nu presenterat en förordning, något som omöjliggör för medlemsländerna att dra benen efter sig, när den väl är antagen.
– Förordningar gäller direkt i medlemsländerna, många miljölagar har varit utformade som direktiv och då måste de införlivas först i de nationella lagstiftningarna innan de kan tillämpas, så att det formuleras som en förordning snabbar på.
Landar lagen som kommissionen önskar, kommer den bland annat innebära siffersatta krav på återställande av olika naturtyper till 2030, 2040 och 2050. Ambitiöst tycker Emelie Nilsson – även om hon ser förbättringspotential.
– Vi hade gärna sett skärpta mål för våtmarker och fritt strömmande vatten. Sedan vad gäller restaurering av haven så är det starkt påverkat av fisket och det är otydligt i dag hur den föreslagna förordningen är kopplad till EU:s fiskeripolitik, så vi hoppas att det ska finnas tillräckliga mekanismer för att möjliggöra restaurering.
Även den svenska EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) välkomnar förslaget – men hävdar att det skulle varit skarpare om det inte vattnats ur i sista stund med hjälp av ”jordbrukslobbyn”, som han menar hänvisat till kriget i Ukraina och behovet av att öka livsmedelsförsörjningen.
– Våra lantbrukare känner redan effekterna av vår överanvändning av bekämpningsmedel. Markerosion leder redan idag till 3 miljarder ton av förlorat vete varje år, och de bin som våra grödor är beroende av försvinner i rask takt. Den här lagstiftningen behövs nu, inte sen, skriver Pär Holmgren i ett uttalande till Syre.
"Måste fungera för våra svenska bönder"
Men svenska branschorganisationen Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är inte blidkade av de förslag som kommissionen nu presenterat, utan skriver i ett pressmeddelande att de ser stora risker för ”framtidens möjligheter att bibehålla och öka produktionen av livsmedel”. Man ser också att förslaget är förenat med en stor kostnad, då det skulle innebära att stora summor skulle behöva betalas ut till markägare för att återskapa naturskog. LRF anser vidare att EU ska fokusera mer på framtidens behov snarare än att återskapa det som en gång var.
– I ett oroligt Europa med krig i Ukraina behöver Sverige se till dagens och framtidens behov. Vi behöver producera mer mat och mer förnybar energi. Då bör vi inte ta mark ur produktion, utan fokusera på insatser som inte står i strid med produktionen, säger Palle Borgström, ordförande för LRF i ett uttalande.
I pressmeddelandet skriver LRF vidare att de är positiva till att gynna den biologiska mångfalden men att de vill se lokalt anpassade lösningar – framför toppstyrning.
– Metoderna måste anpassas så att de fungerar i praktiken på gårdsnivå och våra svenska bönder och skogsägare är lösningen i det arbetet, säger Palle Borgström.
"Sverige har haft en negativ linje"
Nu ska både Europeiska rådet och EU parlamentet ta fram sina positioner, innan förhandlingar mellan alla parter kan resultera i en antagen förordning. Intresseorganisationerna kommer då att ges möjlighet att göra inspel gentemot både parlament och medlemsländer. Emelie Nilsson på WWF hoppas att Sverige vill stödja förslaget och verka för skärpningar. Men befarar att så inte blir fallet.
– Sverige har haft en negativ linje i EU-nämnden kring till exempel avskogningsförordningen och även EU:s skogsstrategi men vi hoppas att de ska verka för en förbättring.
Läs mer: Sista prövningen för hyllat storkprojekt
Läs mer: Regnskogen ska räddas men Sverige sätter hälarna i marken
