En handlingsplan från EU-kommissionen på en mer hållbar förvaltning av våra hav fick i veckan skarp kritik av EU-parlamentet, däribland ett förslag om att förbjuda bottentrålning i skyddade havsområden till 2030.
– Det visar tydligt hur stora delar av parlamentet sitter i knät på fiskeindustrins lobbyister, säger Pär Holmgren (MP) i en kommentar till Syre.
När EU-kommissionen förra året la fram en handlingsplan på insatser för att stärka fiskebeståndens motståndskraft och fiskets hållbarhet, fick det delvis ett varmt mottagande av miljörörelsen. Bland förslagen som lyftes som ett kliv framåt, var ett förbud mot bottentrålning i alla marina skyddade områden senast 2030. Men nu står det klart att EU-parlamentet inte är lika förtjusta – och kallar i ett ställningstagande handlingsplanen för ”obalanserad”. Parlamentet framhåller att fångsterna från skyddade områden står för 25 procent av totalen – och ett förbud skulle innebära en ekonomisk börda i många kustregioner och öka trycket på andra havsområden.
”Stigande priser eller stärkt ekonomisk tillväxt och sysselsättning har inte beaktats i tillräcklig utsträckning,” skriver EU-parlamentet i ett pressmeddelande.
402 parlamentariker gav kritiken sitt stöd, medan 95 röstade emot och 57 lade ned sina röster. Ställningstagandet var en sista möjlighet innan Europavalet att skicka en stark signal till EU-kommissionen och EU:s medlemsländer kring hur fisket bör linjera med EU:s miljömål, enligt Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP).
– Ekosystemen i våra hav är på randen till kollaps. De är avgörande vårt välbefinnande och egentligen allt liv på jorden. De kommande fem åren är avgörande för att vända utvecklingen i haven, och att EU-parlamentet inte tar tillfället i akt att skicka en tydlig signal är skamligt, säger han i en kommentar.
”Bidrar till den globala uppvärmningen”
Som Syre rapporterat pekas bottentrålning bland annat ut som skyldig till att Sveriges kallvattenskoraller i det närmaste försvunnit från västkusten. Men fiskemetoden har också uppmärksammats för att ha en klimatskadlig påverkan. En studie i Nature kom 2021 fram till att fisket globalt orsakar lika stora kolutsläpp som det internationella flyget. Storheterna var dock inte helt jämförbara, då det rörde hur mycket kol som rördes upp i havet. Hur mycket som faktiskt spreds till atmosfären som koldioxid, kunde inte forskarna svara på – då. Men samma dag som omröstningen EU-parlamentets ställningstagande ägde rum kunde några från samma team publicera en ny studie i Frontiers in Marine Science med svaret. Runt hälften, 370 miljoner ton koldioxid per år läcker ut i atmosfären och det som inte läcker ut, bidrar till havsförsurning.
– Först nyligen har vi upptäckt att bottentrålning också släpper ut mängder av kol, som annars skulle ha lagrats säkert i årtusenden på havsbotten. Vår studie är den allra första som visar att över hälften av det kol som frigörs vid bottentrålning så småningom kommer ut i atmosfären som koldioxid inom en tioårsperiod, vilket bidrar till den globala uppvärmningen. I likhet med skogsskövling orsakar skrapning av havsbotten irreparabla skador på klimatet, samhället och djurlivet, säger en av forskarna, Trisha Atwood från Utah universitetet, till National Geografic, som rapporterar om studien.
Men artikeln från 2021 med beräkningar på hur stora utsläpp av kol som fisket med bottentrålare orsakar, har i en uppföljande studie i Nature kritiserats för att bygga på oriktiga antaganden om kolcykeln. Det då det kol som rörts upp inte förvandlas till koldioxid i den grad som antagits. Enligt de nya beräkningarna var utsläppen av koldioxid överskattade mellan 100 och tusen gånger. Huvudförfattaren, marinbiologen, Geert Hiddink, varnade samtidigt för att det är stora osäkerheter kring beräkningar om hur stora klimatutsläpp som bottentrålare orsakar, ”vi vet inte tillräckligt om vad bottentrålning gör med havsbottnens kollager för att kunna göra robusta globala uppskattningar av effekterna av bottentrålning”.
Artikeln har uppdaterats 30 januari 2024 med en hänvisning till den uppföljande studien i Nature.
