Fortifikationsverket anmäls för misstänkt miljöbrott på Karlsborgs flygplats

Problemen med höga halter av PFAS-ämnen vid Karlsborgs flygplats är kända sedan länge. Men att halterna också är höga vid den nordöstra delen är ny information, för vissa. Fortifikationsverkets har dock känt till det sedan 2020. Det påpekar Försvarsinspektören för hälsa och miljö, FIHM, (en oberoende tillsynsfunktion inom försvarsmakten), som nu anmält Fortifikationsverket för misstänkt miljöbrott. 

Den 14 november förra året fick FIHM en underrättelse om förorening i området från Fortifikationsverket. Där stod det också att jordprovtagningen gjorts under 2020, i samband med att man planerat ett projekt i anslutning till taxibanan, något som dock aldrig blev av. Någon redovisning av provresultaten gjordes heller aldrig, förrän i november förra året. 

Enligt miljöbalken ska ”den som äger eller brukar en fastighet genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön”, konstaterar FIHM i sin anmälan, och fortsätter:

”FIHM bedömer att påträffad förorening kan medföra skada för människors hälsa eller miljön. Underrättelse om förorening inkom till FIHM först tre år efter att föroreningen påträffades.”

Föreningen Aktion rädda Vättern har under många år kämpat för att det ska göras en ordentlig undersökning och sanering på Karlsborgs flygplats. I ett pressmeddelande riktar de kritik mot både Fortifikationsverket och FIHM. 

– Fortifikationsverket har gång på gång lämnat falsk information. Till att börja med försökte man få igenom dräneringen utan någon rening alls och påstod att ingen mark längs landningsbanan var förorenad av PFAS, säger Elisabeth Lennartsson, ordförande i Aktion Rädda Vättern, i pressmeddelandet.

Kritik för långsam handläggning

Föreningen är också kritisk till att FIHM har agerat långsamt, och inte lämnat in en åtalsanmälan till Åklagarmyndigheten förrän den 4 juli i år, nästan 8 månader efter att de underrättats om föroreningen.

Aktion rädda Vättern påpekar att de skrivit ett brev till FIHM redan i april, där de uppmanat myndigheten att göra en åtalsanmälan. 

– Försvarsinspektören, som ska vara en oberoende tillsynsmyndighet, har uppenbarligen stora svårigheter att utföra sitt arbete. Är det vi i ARV som måste hjälpa dem att tillämpa miljöbalken? frågar sig Elisabeth Lennartsson i pressmeddelandet.

Från FIHM:s håll förklarar man den långa handläggningstiden med att myndigheten har många ärenden att gå igenom, och att varje ärende också kräver att man överväger många faktorer.

– När man får in ärendet måste man få tid att läsa och göra bedömningar, som till exempel om det handlar om ett ny förorening eller inte, säger Melissa Goicoechea Feldtmann, senior inspektör på FIHM, som dock inte handlagt just detta ärende. 

När det gäller Karlsborgs flygplats rörde det sig om en underrättelse om en förorening inom ett område där det redan pågår utredningar och åtgärder, förklarar hon. 

– Så inledningsvis betraktade vi föroreningen som del av hela området och bedömde att både FIHM och Försvarsmakten hade fått ta del av informationen. Först när FIHM granskade underrättelsen kom vi fram till att det ändå skulle betraktas som ett nytt förorenat delområde och gjorde bedömningen att de borde ha skickat underrättelsen tidigare.

Skyldiga att anmäla

Christer Haagman på Aktion rädda Vättern tycker dock att det resonemanget inte håller. 

– Det går inte att försvara att det tagit 8 månader. Inte ens att det tog 3 månader efter att ARV påtalat saken. Det ska enligt lagen ske ”skyndsamt”, säger han.

Melissa Goicoechea Feldtmann påpekar att FIHM alltid har en skyldighet att göra en åtalsanmälan vid misstanke om brott men att i de flesta liknande ärenden fattar åklagaren beslut om att avsluta ärendet utan att förundersökning inleds. 

– Vi har fått beslut om att förundersökningen har lagts ned, säger hon. Samtidigt, när vi har tittat närmare på ärendet, konstaterar vi att avrinningen från även denna nya yta ligger i ytterkanten av avrinningsområdet för bankantsdräneringen och ser det som positivt att även denna förorening kan komma att fångas upp och renas i reningsverket. Vi kommer att följa upp detta genom tillsyn.

Christer Haagman frågar sig varför inte misstänkta lagbrott följs upp. Aktion rädda Vättern menar istället att den nya informationen borde innebära att länsstyrelsen som tagit det initiala beslutet borde ompröva det hela. 

– Länsstyrelsens dispens och tillstånd till markavvattning av Karlsborgs flygplats bygger på uppgifterna att den nordöstra delen av flygfältet inte är förorenad och dräneringsvattnet från detta område ska separeras och skickas till Vätterns vattenskydds-område utan rening. Vad gör länsstyrelsen nu när man vet att informationen var falsk?

Han tillägger:

– Det finns inga uppgifter om att denna nya hot-spot är avgränsad åt något håll. Trots att det gått 4 år sedan den förorenade platsen upptäcktes har källan inte beskrivits. 2023 redovisades i en undersökning att dagvattenbrunnar i den nordöstra delen av flygplatsen innehöll mycket höga halter – upp till 40 000 ng/l. I rapporten står att källan till dessa föroreningar i dagvattnet inte är känd.

Melissa Goicoechea Feldtmann på FIHM påpekar att det i dagsläget redan finns en effektiv rening på plats (som renar bort PFAS-ämnena till 90-95 procent).

Christer Haagman menar å sin sida att det inte stämmer. 

– Kärnebäcken, första recipienten innan Bottensjön och Vättern innehåller fortfarande PFAS-kemikalier i halter på mellan 240 och 470 ng/l, säger han och hänvisar till sex mätningar som gjorts mellan juli 2023 och juni 2024.

Först var dräneringsområdet indelat i två delar; ett sydvästlig del med naturlig avrinning mot reningsanläggningen som används för rening av markavvattningen som görs, samt en nordostlig del som först inte bedömdes vara förorenad. 

– I första beslutet lade vi till punkter med krav på provtagning av utgående dränvatten och länsvatten i samband med schakt då oförorenat vatten enligt tillståndet från länsstyrelsen inte får skickas till reningsanläggningen, säger Goicoechea Feldtmann.

FIHM påpekar att Fortifikationsverket 2023 gjort en uppföljande undersökning av mark och vatten i hela bankantsdräneringen i samband med projektering. Jorden i marken inom det nordöstra delområdet är opåverkad, men vattnet bedöms vara förorenat. Fortifikationsverket har därför beslutat att de ska rena allt vatten från hela bankantsdräneringen. 

Christer Haagman som följer ärendet har dock inte sett ett sådant beslut.

– Det har inte redovisats något sådant beslut. Det strider dessutom mot länsstyrelsens gällande dispens för markavvattningen.

Goicoechea Feldtmann menar istället att förändringen innebär att några beslutspunkter om bankantsdräneringen inte längre är relevanta:

– Eftersom miljökontrollen då kommer att ske vid reningsanläggningen istället. FIHM handlägger ännu ärendet och kommer fatta nytt beslut så snart som vi fått in svar på några ytterligare frågor, säger Goicoechea Feldtmann.

Christer Haagman och Aktion rädda Vättern menar å sin sida att det krävs en helt ny ansökan om allt vatten från hela flygfältet ska gå till en och samma reningsanläggning.

– Det kommer att krävas enormt stora fördröjningsmagasin. Och framförallt – PFAS i för höga halter kommer att fortsätta dräneras ut i Vättern utan att de förorenade områdena har sanerats. Utan effektiv sanering kommer PFAS-läckaget att fortsätta. Detta gäller även om en reningsanläggning installeras. Den kommer med FIHM:s och försvarets utgångspunkter vara ineffektiv och ha otillräcklig kapacitet, säger han.

Syre söker Fortifikationsverket för en kommentar.