Koranbränningarna som ägde rum under 2022 och 2023 ledde till ökat hot mot Sverige, och det var en av orsakerna till att utredningen SOU 2024:52 tillsattes.

I den föreslås bland annat att polisen ska kunna vägra tillstånd till demonstrationer eller ”allmänna sammankomster” om man anser att det kan begås brott där som hotar rikets säkerhet.

Kritik

Men att neka demonstrationstillstånd på de grunderna innebär inskränkningar av rättigheter som är skyddade i grundlagen och ”går utöver vad som är nödvändigt i vår demokratiska rättsstat”, skriver Advokatsamfundet i sitt remissvar. 

Inskränkningen av demonstrationsrätten på grund av fara för rikets säkerhet, där ”prognoskriterierna” är vaga, ”lämnar ett alltför stort utrymme för godtycke”, skriver organisationen.

I utredningen föreslås dessutom att beslutsunderlaget till att neka demonstrationstillstånd ska vara hemligt, och inte kunna begäras ut av exempelvis media. Det förstärker risken för godtycke, anser Advokatsamfundet, ”vilket ytterst riskerar att underminera vårt demokratiska samhälle”.

Förutom en inskränkning i demonstrationsfriheten skulle förslaget därmed strida även mot Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde, enligt Advokatsamfundet.

Institutet för mänskliga rättigheter har liknande synpunkter som Advokatsamfundet.
De skriver också att det svenska rättsväsendet redan i dag har skydd mot hatpropaganda, exempelvis genom lagstiftningen om hets mot folkgrupp.  

”Öka hotbilden”

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) uppger i sitt remissvar att myndigheten inte har några synpunkter på utredningens förslag – i varje fall inte från sin utgångspunkt som forskningsinstitut.

Men FOI vill ändå se en mer ordentlig konsekvensanalys. Det är ”en rimlig farhåga” att förslaget, om att neka demonstrationstillstånd på dessa grunder, skulle kunna öka hotbilden och ha en negativ effekt på säkerhetsläget ”tvärtemot utredningens avsikter”, skriver FOI och hänvisar till Säpos resonemang i utredningen.

För att kunna avgöra konsekvenserna av förslaget är det avgörande att man först svarar på en rad frågor som inte utredningen tar upp, anser FOI, bland annat:

”Vem är den avsedda mottagaren av signaler om att Sveriges säkerhet är överordnad befolkningens grundlagsstadgade fri- och rättigheter? Hur och på vilka grunder antas en sådan signal stärka Sveriges säkerhet?”

Flera av dem som ägnade sig åt koranbränningar har nu fällts för hets mot folkgrupp. Senast i förra vecken dömdes den högerextrema partiledaren Rasmus Paludan till fyra månaders fängelse.