Energi · Kultursvepet

Sju skisser på det ideala samhället

Platon, Thomas Moore och Charlotte Perkins Gilman.

För några dagar sedan publicerade vi en recension av William Morris bok Nytt från en ny värld – en slags utopi från slutet av 1800-talet. Här listar vi några andra utopier – från Platons Staten fram till våra dagar.

Staten – Platon (ca 375 f. kr.)

Platons klassiska dialog Staten anses allmänt vara den första utopin. I boken målar Platon upp en bild av idealstaten så som han ser den. En grundtanke är att var och en ska göra det som den är bäst på och att inga privilegier får ärvas – utopiska tankar än i dag! Platon menade också att utbildning är det främsta instrumentet för att lösa samhällsproblemen och att filosoferna borde vakta och styra över staten. 

Utopia – Thomas Moore (1516)

Boken som har gett hela genren dess namn. Ordet utopia är en sammanslagning av de grekiska orden för ”inte” och ”plats” och det betyder alltså bokstavligen ”icke-plats” eller platsen som inte finns. 

I Moores idealsamhälle är ingen stad större än 6000 hushåll och ingen jobbar mer än sex timmar om dagen. Dessutom tillämpas arbetsrotation och under två år av sitt liv ska alla arbeta i jordbruket. Guld och ädelstenar betraktas som överflödiga eftersom de inte har något praktiskt värde. Även om total jämlikhet anses råda så finns det slavar även i Utopia, och kvinnorna förväntas göra allt hemarbete. 

Solstaten – Tommaso Campanella (1602) 

Precis som Platons Staten har Campanellas bok formen av en dialog. Här är det en sjöfarare som berättar om en stad som han har upptäckt på en av sina seglatser. 

Staden är indelad i sju kretsar med murar mellan sig, i den innersta kretsen finns en överstepräst som kallas för Sol och som har tre rådgivare – Makt (som ansvarar för militären), Vishet (ansvarar för vetenskapen) och Kärlek (ansvarar för uppfostran, läkekonst och fortplantning). All egendom är gemensam och man har rådslag var fjortonde dag där alla vuxna får delta. Något som gör boken mer dystopisk än utopisk i våra ögon är kanske att ledarna bestämmer vem som ska paras samman med vem och när samlag ska ske för att få en optimal avkomma. 

Slaget om de små pastejerna – Charles Fourier (1830)

Författaren och filosofen Charles Fourier var en föregångare på många områden. Bland annat ska han ha varit den som introducerade begreppet feminism. Men han förespråkade också en utopisk socialism där människor lever i falangstärer och där alla kan jobba med det som de trivs bäst med. Slaget om de små pastejerna, som finns utgiven på svenska, är ett utdrag ur ett större verk som heter Kärlek i den nya världen. Boken ansågs alltför opassande för att kunna ges ut under Fouriers livstid, vilket man kanske kan förstå eftersom Fourier går till hårt angrepp mot kapitalism och krigsföring. Istället förespråkar han mat och sex som lösningen på alla världens problem. Samtidigt som Fourier hade många radikala idéer var han tyvärr också en utpräglad antisemit.  

Författaren och filosofen Charles Fourier föreställde sig att människor skulle bo i så kallade falangstärer.

En återblick – Edward Bellamy (1888)

William Morris skrev sin roman Nytt från en ny värld som en motroman till Bellamys En återblick som kommit ut två år tidigare och blivit mycket uppmärksammad. Till det yttre är böckerna ganska lika, precis som hos Morris handlar Bellamys roman om en man som somnar i slutet av 1800-talet och vaknar upp runt år 2000, och den har beskrivits som en socialistisk utopi. Men skillnaderna är samtidigt betydande, där Morris har en i grunden positiv syn på arbete så ser Bellamy bara arbete som något nödvändigt ont. Hans vision är också en väldigt teknologisk och statssocialistisk värld där barnen ska tas från föräldrarna och uppfostras av staten och där all industri är nationaliserad. Samtidigt drömmer han också om att människor i framtiden kommer kunna jobba färre antal timmar och pensionera sig när de är 45 år. Bellamy förutspår också att man i framtiden ska kunna beställa varor och få dem levererade omedelbart och han föreslår också ett system som liknar dagens bankkort. Boken fick en mycket stor påverkan på socialismen och var en av 1800-talets mest sålda romaner. 

Edward Bellamy som skrev den utopiska romanen En återblick 1888. Foto: Creative Commons

En modern utopi – H. G. Wells (1905)

När H G Wells skrev sin utopi var i stort sett hela världen utforskad, så istället för att placera sitt Utopia på en öde ö, så som många andra författare har gjort, placerade han det på en annan planet. Planeten är en exakt kopia av jorden men med andra traditioner, kunskaper, idéer, kläder med mera. Planeten styrs av en orden som kallas för samurajerna (men de tycks endast ha vaga likheter med de japanska samurajerna). Viss privat egendom är tillåten, men alla naturresurser ägs av myndigheterna. Fysiskt arbete existerar överhuvudtaget inte eftersom allt arbete görs av maskiner och som valuta används energienheter. Värt att notera är också att ingen äter kött i Wells Utopia och slakthus beskrivs som något barbariskt, däremot äter invånarna fisk. Boken har också en, för sin tid, progressiv syn på kvinnors frihet och att alla människor är jämlika, oavsett ursprung. 

Jungfrulandet – Charlotte Perkins Gilman (1915)

Perkins Gilman beskriver i sin bok, med den engelska titeln Herland, ett utopiskt rike befolkat enbart av kvinnor. I den här världen existerar inga krig, konflikter eller dominans och reproduktionen sker utan någon inblandning av män. Bokens huvudpersoner är tre manliga studenter som hamnar i detta oupptäckta kvinnoland där de tas tillfånga. Under deras vistelse ifrågasätts många av deras märkliga sedvänjor såsom att gifta sig, att ha privat egendom och att mjölka kor. 

Boken fick en stor påverkan på andra feministiska tänkare. 

Utopier i vår tid?

Under 1900-talet blev det allt vanligare att författare skrev dystopier snarare än utopier. Några välkända är George Orwells 1984, Aldous Huxleys Du sköna nya värld, Karin Boyes Kallocain och Anthony Burgess En apelsin med urverk. Att utopier blivit mindre vanliga skulle kanske kunna förklaras med att människor fått en mer negativ syn på framtiden – kanske inte så konstigt med tanke på de två världskrigen under 1900-talet. Postmodernismen har också ifrågasatt att man ska kunna förklara världen med en stor idé. Samtidigt finns det fortfarande utopiska drag inom mycket sentida litteratur – inte minst inom sci-fi-genren.  

För mer inspiration: läs gärna Ronny Ambjörnssons antologi Fantasin till makten: utopiska idéer i västerlandet under femhundra år.