Radar · Miljö

Varningen: Värmebölja på över 50 grader kan slå mot sommar-OS i Paris

Bränder, torka, orkaner och värmeböljor. Fjolårets rekordhöga globala medeltemperatur gav bränsle till extremväder världen över – och mer är att vänta.
– Temperaturer över 50 grader är också möjliga i Europa, säger Erich Fisher, forskare som är expert på värmeböljor inom forskarnätverket Xaida.

Attributionsstudier kallas de analyser som undersöker i vilken grad ett väderfenomen kan kopplas till klimatförändringarna – och vad som är en naturlig variation. I veckan konstaterade EU:s klimattjänst Copernicus att fjolåret blev det varmaste i modern tid och apropå det anordnade Xaida, ett EU-finansierat projekt om klimatextremer, en presskonferens.

Världen över kunde forskarna peka på studier som bedömt sambandet mellan våra utsläpp och de extremer som skett under året. En värmebölja i Madagaskar under oktober som gick under radarn för internationell press, var ett av exemplen på vad vi redan ställt till med och vad som väntar. De extrema temperaturerna som uppmättes var ”en ovanlig väderhändelse”, utifrån hur vi värmt upp planeten. Men hade vi inte gjort det ”skulle händelsen aldrig ha skett”, berättade Friederike Otto, känd attributionsforskare vid Imperial College London, engagerad i forskarnätverket World weather attribution.

– Om vi fortsätter att bränna fossila bränslen som vi gör, kommer det snart inte att vara en ovanlig händelse.

Varnar för hetta under olympiska spelen

Forskare från Xaida har också använt klimatmodeller för att undersöka vilken typ av värmeböljor som kan vänta i Frankrike. Sommarens värme med temperaturer på över 40 grader var inte något worst case-scenario som inträffade. Värre kan ske redan med dagens uppvärmning.

– Temperaturer över 50 grader är också möjliga i Europa, säger Erich Fisher, forskare som är expert på värmeböljor inom Xaida.

Pascal Yiou, vice samordnare för Xaida, varnade också i ett uttalande i samband med presskonferensen för riskerna med en sådan ”worst case” värmebölja och att det kan ske under de olympiska spelen i Paris, planerat till sommaren. 

– Värmestress i samband med värsta tänkbara värmeböljor innebär risker för stora offentliga evenemang i städer, säger han.

En studie från Xaida har också visat att Europa är särskilt känsligt för värmeböljor, något som kopplas till förändringar i jetströmmar, som transporterar luftmassor från väst till öst. Varför inte de senaste klimatmodellerna kan fånga upp den trenden är oklart och oroande, då det gör framtida scenarion för värmeböljor på kontinenten osäkra, konstaterar forskarna.

Studier ska kunna ske inom loppet av timmar 

Attributionsstudier tar tid att göra, ofta har det dröjt veckor till månader efter en händelse som en analys kunnat publiceras. Något som kan göra det svårt för allmänheten att förstå vad som är en naturlig svängning i klimatet och vilken roll våra utsläpp haft. Men det kan komma att ändras. Ett nytt nätverk av forskare, ClimaMeter, planerar att publicera analyser med hjälp av maskininlärning av observationsdata som kommer från satellitperioden 1979 fram till idag, snabbt efter att en väderhändelse ägt rum.

–  Det handlar också om att täcka många extrema händelser och att göra det inom, låt oss säga, timmar efter händelsen, säger David Faranda, fransk klimatforskare, som koordinerar nätverket.

Vädersystem kan blockeras

Värmeböljor i Europa beror ofta på att hetta från ekvatorn tagit sig norrut. När jetströmmarna som transporterar luftmassor från väst till öst puttat högtrycket vidare kommer svalkan. Men klimatförändringarna får cirkulationen att bli något mindre intensiv och transporterar jetströmmarna luftmassor i större vågor – vilket ökar risken för att ett vädersystem blockeras. För att det ska bli riktigt extremt behöver ett visst vädersystem vara kvar under en längre tid. Då kan väldigt höga temperaturer byggas upp.

Källa: Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet.