Koldioxidutsläppen från byggsektorn står för cirka 20 procent globalt. Men skulle kunna minska drastiskt till 2030, enligt IPCC författaren Erika Mata.
– Det är teoretiskt möjligt, säger hon.
Klimatkrisen brådskar. Men de globala utsläppen vänder inte nedåt. En av de största bovarna är byggsektorn. Som Syre berättar idag, vill en grupp arkitekter sätta strålkastarljuset på sektorns stora utsläpp, bland annat genom en lista där alla byggprojekts klimatpåverkan rankas, – men också genom att belysa hur mycket som faktiskt byggs i Sverige.
– Oavsett hur man bygger orsakar man utsläpp, säger arkitekten Anna Mistry Bergbom.
Erika Mata, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och expert på hållbar omvandling av bebyggelse, säger att ett första steg i alla projekt bör vara att applicera en enkel tre-stegsmodell, där man börjar med att analysera behovet.
– Först bör man tänka över vad man behöver och minimera behovet, sen ska man leverera på det mest effektiva sättet som finns. Tillsist lägger man till energi, där man använder 100 procent förnybart.
Med dagens teknik skulle man då kunna minska utsläppen drastiskt till 2030, i linje IPCC:s scenarier om att nå nettonollutsläpp till 2050. Men enligt den senaste IPCC-rapporten, där Erika Mata var huvudförfattare för kapitlet om byggnader, ökar istället utsläppen från urbana miljöer.
Krävs omedelbara åtgärder
Den enskilt största boven är cement. Men där skulle man under produktionsfasen med tiden kunna fånga in koldioxiden via teknisk väg, samtidigt som man med andra åtgärder minskar behovet, får in förnybara material, effektiviserar processer och gör flödena mer cirkulära – och då kunna nå klimatmålen, vi idag är på väg att bomma, enligt Erika Mata.
– Vi är inte på rätt väg. Om det inte sker omedelbara och omfattande utsläppsminskningar inom alla sektorer är 1.5-gradersmålet utom räckhåll. Men vi vet hur utsläpp kan reduceras med ambitiösa och omedelbara minskningsåtgärder: Reducering eller ändring av energi- och materialkonsumtion, energi med låga utsläpp, samt förstärkning av upptag och inlagring av kol i stadsmiljö.
Så ser du någon positiv trend?
– Absolut. Mål om nollutsläpp har antagits i 826 städer och 103 regioner, och existerande klimatlagar täcker mer än hälften av de globala utsläppen. Ökad förekomst av policyer har förbättrat energieffektiviteten, minskat avskogningen och påskyndat utbyggnaden av förnybar energi. Integrerade metoder för byggnation och renovering har lett till att antalet nollenergi- eller nollutsläppsbyggnader har ökat i nästan alla klimatzoner.
Ökande utsläpp
År 2019 hade utsläpp från lokaler ökat med 55 procent globalt i jämförelse med 1990, och för bostadshus hade utsläppen ökat med 50 procent. Utsläppen drivs av ökad golvyta per capita, befolkningstillväxt och användning av utsläppsinstensiv elektricitet och värme; samtidigt har förbättrad effektivisering till viss del minskat utsläppen. Låg renoveringstakt och låga ambitioner att renovera och förbättra byggnader har begränsat utsläppsminskningarna.
Erika Mata, Sara Johansson/IVL Svenska miljöinstitutet
