Varför bygga nytt när det går att ta vara på de byggnader vi redan har? Med interaktiva kartor, priser och listor vill en grupp klimatengagerade arkitekter belysa byggsektorns utsläpp. Syre träffade två av dem, inför en alternativ prisutdelning.
I ett område som präglas av en blandning av gamla röda tegelhus och nybyggda hotell och kontor med höga fönster, inväntar Anna Mistry Bergbom och Tove Sjöberg årets stora arkitekthändelse – Arkitekturgalan 2024. Ett tillfälle för skrået att träffas – och dela ut priser, den här gången i Malmö.
– Det är bästa byggnad, bästa inredning, bästa landskap, planpriser – en massa olika, säger Tove Sjöberg.
De är båda engagerade i ACAN, Architects climate action network, som har valt att skapa ett eget pris – ”Tänk om”, som en kommentar till de andra priserna. På så sätt vill de rikta strålkastarljuset mot projekt som ”kan bidra till att flytta gränser, normer eller ge tekniska förutsättningar för att minska byggbranschens klimatpåverkan”.
Tidigare vinnare har varit Plockhugget, ett mindre företag i skogsnäringen som främjar ett skonsammare skogsbruk, ett annat har gått till föreningen Fasad i Göteborg som arbetar med att upplysa om miljöer som står inför att rivas eller förvanskas. I år går priset till en desto större aktör – Svenska bostäder.
– De har en ny policy som heter Varsam renovering, och har gått från att byta ut allting till att underhålla, det handlar både om resurser men också den sociala frågan (att personer även fortsatt ska klara hyran reds anm). Att de är en stor aktör spelade också roll för juryn, vi hoppas det ger ringar på vattnet, säger Tove Sjöberg.
En fråga som engagerar många
Priset är bara ett av flera av ACAN:s verktyg för att bidra till en mer hållbar byggsektor. Ett annat är rivningskartan.se, en interaktiv karta, där vem som helst kan lägga till byggnader som hotas av rivning, har rivits eller har räddats från rivning – tillsammans med personliga berättelser från platsen.
– Det var ett initiativ som startades i Schweiz och det finns i Tyskland och är på gång i Norge och Finland också, , säger Anna Mistry Bergbom och konstaterar:
– Vansinnet i att riva så mycket är en fråga som engagerar många.
Får inte bli en ursäkt för rivning
Ett vansinne som har flera dimensioner, enligt arkitekterna. Genom att renovera istället för att riva och bygga nytt kan man spara mellan 50 och 75 procent av utsläppen, enligt FN. Ändå kan den nya byggnad som rests efter en rivning, få högsta hållbarhetscertifiering.
– Det är ofta fungerande byggnader som rivs och de har ju orsakat utsläpp när de byggdes och det behöver vi ta hänsyn till, säger Tove Sjöberg.
Återbruk – att bygga nytt av gamla byggnader – är visserligen bra och något vi behöver arbeta mer med, anser arkitekterna. Men det får inte bli en ursäkt för rivning, så att byggnader som hade kunnat behållas rivs för att vi ska kunna fortsätta bygga som förut.
– Man tappar jättemycket på vägen i de här processerna, säger Tove Sjöberg.
Listar projekt med högst utsläpp
Deras senaste verktyg är byggutsläppslistan, en lista där byggprojektets utsläpp rankas – baserat på data från de klimatdeklarationer som är ett krav vid nybyggnation sedan 2022. Men listan kommer med en brasklapp.
– Den visar inte hela sanningen, säger Tove Sjöberg.
Klimatdeklarationerna omfattar inte alla byggdelar, och inte alla byggnader, så de verkliga utsläppen är i själva verket högre. Och de bygger på beräkningar, så ännu kan det vara den byggherre som är noggrannast – som redovisar högst utsläpp, inte den som i verkligheten släpper ut mest.
– Det är en väldigt komplex fråga som vi vill belysa och öppna upp för en diskussion kring. Vad man räknar, hur man räknar, varför och vad man prioriterar, säger Anna Mistry Bergbom.
”Det går att hitta lösningar”
Men arkitekterna vill också att vi höjer blicken från de enskilda projekten. Utsläppen från byggsektorn står för en dryg femtedel av Sveriges utsläpp. Utsläpp som inte bara hänger ihop med hur vi bygger, utan också hur mycket vi bygger – därför visar också listan en siffra på hur många kvadratmeter som konstrueras varje år.
– Oavsett hur man bygger orsakar man utsläpp i Sverige. Men det viktiga är att förstå hur mycket vi egentligen har råd att bygga inom det utsläppsutrymme som vi har. Men det är det ingen som har koll på, säger Anna Mistry Bergbom.
När vi nu ska ur den kris vi befinner oss i, kan inte svaret vara att återgå till att producera nytt i hög takt, enligt de båda arkitekterna.
– Den största delen av de byggnader vi behöver använda framåt, de har vi ju redan. Visst, det kan vara knepigt med lågt i tak från 1990-talet. Det går att hitta lösningar, säger Anna Mistry Bergbom.
