Tekniken måste fungera för att ett kärnkraftverk ska vara säkert – och som vi har kunnat se i Ukraina, senast förra veckan, går det inte att garantera under ett krig. Är det då verkligen klokt att satsa på fler kärnkraftverk, utspridda i olika områden? frågar Johanna Deinum.
DEBATT. Varken kärnkraften eller det den lämnar efter sig för evinnerliga tider är förenligt med förekomsten av krig och terrorism. De sex reaktorerna vid Zaporizjzja (ZNPP), Europas största kärnkraftverk, erövrades av ryska styrkor i mars 2022 och är sedan dess avstängda. Men kärnkraftverket kräver kontinuerlig elektrisk kraft för att driva kylning och andra säkerhetssystem. Sedan september 2022 är experter från Atomic energy agency (IAEA) stationerade på ZNPP för att övervaka att anläggningen förblir säker. Under det pågående kriget i Ukraina gör experterna från IAEA allt för att undvika att det händer en katastrofal olycka. ZNPP ligger nära krigets frontlinje i Ukraina och måste nu förlita sig på extern elkraft.
Ryssland och Ukraina har vid olika tillfällen anklagat varandra för att ha beskjutit ZNPP. Sedan augusti 2022 har ZNPP drabbats av åtta händelser med total förlust av el, senast i december förra året, vilket har tvingat det att förlita sig på dieselgeneratorer. Den enda 330 kV-ledningen var frånkopplad under tre veckor tidigare i år, men den huvudsakliga 750 kV-ledningen förblev tillgänglig vid den tiden. Före konflikten fanns där fyra 750 kV och sex 330 kV kraftledningar.
I det senaste IAEA newsletter stod igen hur Ukrainas kärnkraftverk i ZNPP förlorade anslutningen till sin reservkraftledning torsdagen den 4 april medan det pågick militär aktivitet i området. Under hela förra veckan hade IAEA-experterna dagligen hört explosioner på olika avstånd från ZNPP. Det verkar oklart om det var ryska eller ukrainska attacker, alla skyller på alla.
De IAEA-experter som är stationerade där rapporterade att den enda återstående 330 kV-ledningen var frånkopplad klockan 10:06 lokal tid, vilket gjorde att anläggningen blev helt beroende av den enda återstående 750 kV-ledning som används för off-site-ström. Teamet hörde ett flertal omgångar artillerield på torsdagsmorgonen, såväl som i onsdags. Generaldirektör Grossi från IAEA skrev: ”Liksom upprepade gånger under detta förödande krig, har Europas största kärnkraftverk förlorat tillgång till den el som den behöver för att kyla sina reaktorer, såväl som för andra viktiga kärnsäkerhets- och säkerhetsfunktioner. Morgonens utveckling understryker än en gång de mycket verkliga farorna som denna stora anläggning står inför”.
Som rapporterats tidigare, har IAEA:s experter ännu inte fått tillgång till alla områden som är viktiga för kärnsäkerheten. Grossi har påpekat att kärnsäkerhets- och säkerhetssituationen vid Europas största kärnkraftverk fortfarande är mycket osäker. Han har flera gånger upprepat sitt krav på maximal militär återhållsamhet och strikt efterlevnad av de fem konkreta principer som fastställdes vid FN:s säkerhetsråd den 30 maj 2023:
- Anläggningarnas fysiska integritet – oavsett om det är reaktorer, bränsledamm eller lager för radioaktivt avfall – måste upprätthållas.
- Alla säkerhets- och säkerhetssystem och utrustning måste alltid vara fullt fungerande.
- Driftpersonalen ska kunna fullgöra sina säkerhets- och säkerhetsuppgifter och ha förmåga att fatta beslut fria från otillbörlig press.
- Det måste finnas en säker strömförsörjning utanför anläggningen från nätet för alla kärnkraftsanläggningar.
- Det måste finnas oavbrutna logistiska försörjningskedjor och transporter till och från anläggningarna.
- Det måste finnas effektiva övervakningssystem för strålning på plats och utanför anläggningen, och finnas nödberedskaps- och räddningsåtgärder.
- Det måste finnas tillförlitlig kommunikation med regulatorn med mera.
Ska Sverige verkligen satsa på fler kärnkraftverk, utspridda över många områden?
