En man från Afghanistan har fått avslag från migrationsdomstolen i sitt asylärende och riskerar nu utvisning. Detta efter att samtliga tre nämndemän, som alla nominerats av Sverigedemokraterna, gått emot den bedömning som juristdomaren gjort, rapporterar Dagens arena. Nu ifrågasätter mannens advokat om beslutet varit opartiskt.
Mannen, som kom till Sverige som 15-åring år 2013, har inte fått uppehållstillstånd i Sverige men har enligt Dagens arena hunnit integrera sig i samhället och skaffat jobb. Då han är Hazar riskerar han förföljelse och förtryck i hemlandet.
När hans fall togs upp i Migrationsdomstolen i Göteborg i mars så var den juristutbildade domaren av åsikten att han har rätt till asyl i Sverige. Men de tre nämndemännen som deltog i rättegången och beslutet var av en annan åsikt. Därmed blev beslutet att neka mannen uppehållstillstånd.
Beslutet kritiseras av mannens advokat, Emelie Hillert, som menar att det är anmärkningsvärt att samtliga tre nämndemän är Sverigedemokrater.
– Domstolen ska vara opartisk. Rättegången ska vara rättvis. Det känns inte som att man lever upp till en opartisk sammansättning på rätten när man har tre nämndemän från detta parti. I lagen om allmänna förvaltningsdomstolar står det att sammansättningen av nämndemannakåren ska vara allsidig utifrån kön, yrke, etnicitet och så vidare. Frågan är hur det där tillgodoses i praktiken i det enskilda ärendet. Det har uppenbarligen inte tillgodosetts i det här målet, säger Emelie Hillert till Dagens arena.
Göteborgs förvaltningsrätt, som också är en av landets fyra migrationsdomstolar, uppger för Dagens arena att de inte lagrar några uppgifter om politisk tillhörighet, eftersom uppdraget som nämndeman är opolitiskt och ”vi utgår från att nämndemännen förhåller sig till gällande regler”.
Kritiserat system
Dock är det så att nämndemän i Sverige nomineras av politiska partier, ett system som fått omfattande kritik, just för att det riskerar att inte bli opartiskt. Så sent som i mars skrev Institutet för mänskliga rättigheter en skrivelse till justitieministern, där de uppmanar regeringen att utreda ”hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna”.
I skrivelsen lyfter de bland annat att det svenska nomineringssystemet fått kritik från EU-kommissionen och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Sverige har även vid flera tillfällen fälts av Europadomstolen, som då hittat brister i den så kallade objektiva opartiskheten, vilket till exempel kan handla om domstolsförfaranden eller domstolens sammansättning.
– Europadomstolen har gett Sverige kritik vid flera tillfällen just kring att även lekmannadomare, alltså även de som är politiskt valda, måste vara opartiska. Och det kan ifrågasättas om man kan vara opartisk i en fråga där partiet man representerar har en så tydlig åsikt, säger Emelie Hillert till Dagens arena.
I en studie från Uppsala universitet från 2015 kunde forskarna se att besluten i migrationsdomstolar påverkades av nämndemännens politiska tillhörighet. Sannolikheten att få bifall i ett asylärende var 1,6 – 3,1 procentenheter högre när nämndemän från Miljöpartiet, Vänsterpartiet eller Kristdemokraterna deltog, och 2,3 procentenheter lägre när nämndemän från Sverigedemokraterna deltog, jämfört med när nämndemän från Moderaterna och socialdemokraterna deltog.
Fakta: Nämndemannasystemet
Nämndemän deltar domstolarnas arbete genom att tillsammans med en juristutbildad domare döma i olika mål. I tingsrätter och i förvaltningsrätter (som exempelvis Migrationsdomstolen) deltar tre nämndemän tillsammans med en domare i varje rättegång.
Nämndemännen är inte juridikutbildade, utan har fått ett förtroendeuppdrag och ska spegla den svenska befolkningen och bidra till att skapa förtroende för och insyn i domstolarnas verksamhet.
Nämndemän nomineras av politiska partier, men utförandet av uppdraget ska vara opolitiskt och opartiskt.
I förvaltningsdomstolen behöver alla tre nämndemän vara eniga för att kunna gå emot den juristutbildade domarens bedömning. Domarens bedömning väger alltså tyngre om enbart två nämndemän är av annan åsikt.
Källa: Domstol.se
