Den femte mars i fjol registrerade det amerikanska vetenskapliga organet National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), ett rekord för den genomsnittliga ytvattentemperaturen i Nordatlanten. Snart stod det klart att uppgången var på väg mot nivåer långt över tidigare uppmätta temperaturer – och först den 28 april i år skulle trenden brytas. Men trendbrottet blev kortvarigt. I söndags, den femte maj, började kurvan slå nya rekord igen. Sett över hela vår blå planet började de exceptionella temperaturerna den 13 mars i fjol – och fortsätter obrutet än idag.

– Det är många forskare som är chockerade över de här värdena. Man kan inte riktigt förklara exakt vad det här beror på, säger Ola Kalén, oceanograf på SMHI.

Solinstrålning påverkar

Klarlagt är att våra utsläpp av växthusgaser, som gradvis hettar upp planeten, har störst påverkan samt att det återkommande väderfenomenet El Niño också spelar en betydande roll, då det tillfälligt driver upp den globala genomsnittstemperaturen. Men klimatförändringarna och El Niño räcker inte för att förklara de exceptionella temperaturerna. Andra faktorer som kan spela roll är mindre solreflekterande partiklar i atmosfären på grund av hårdare miljökrav på sjöfarten och solinstrålningen, som ökar och minskar i en cykel som varar elva år.

– Där har vi en väldigt aktiv fas nu, säger Ola Kalén.

Ytterligare en förklaring som lyfts är ett vulkanutbrott i Tonga som förra året kastade upp enorma mängder vattenånga i atmosfären, som till skillnad från partiklarna – bidrar till uppvärmningen. Samtidigt har en annan studie, som ännu granskas, pekat på att vulkanutbrottets utsläpp av partiklar i själva verket tog ut den effekten – och att utbrottet innebar en nedkylande effekt. Oavsett skulle de teorier som presenterats, inte påverka mer än på marginalen, enligt Ola Kalén.

– Globalt kan det ha påverkat med några hundradelar, säger han.

Koraller dör

Svar på varför temperaturen är så extrem, väntas dröja. Men klart är att det påverkar livet under ytan. Med stigande havstemperaturer ökar också sannolikheten för marina värmeböljor, som kan ha förödande effekter på korallrev, vars färgsprakande alger flyr värmen. Nyligen konstaterade NOAA att vi är inne i den fjärde registrerade massblekningen av korallrev och den andra på tio år.

– En blekning i sig behöver inte innebära att korallerna dör men ligger det kvar länge och sker upprepade gånger, då klarar de inte av att återhämta sig, säger Ola Kalén.

Destruktiva orkaner

Varmare hav innebär också att det kan bära mindre syre, vilket bland annat påverkar organismers metabolism. Men havsuppvärmningen kommer också göra livet tuffare på land. Ett varmare hav innebär mer energi i atmosfären, vilket bidrar till mer extrema väderhändelser. Något som oroar forskare i USA nu är extrema temperaturer vid ekvatorn, som bäddar för en aktiv orkansäsong, berättar Ola Kalén.

– Orkanerna bildas i området från Västafrika och över till Karibien för att sedan vandra mot USA:s östkust, vi kommer sannolikt få se många destruktiva orkaner.

Kurvan för den genomsnittliga havstemperaturen kommer ändå till sist att vända nedåt – om än tillfälligt. Till sommaren väntas El Niño ha ebbat ut för att istället bytas ut mot La Niña som kyler ned temperaturen över Stilla havet. Det med en 60 procentig sannolikhet, enligt NOAA. Med en viss fördröjning kommer det också påverka havstemperaturen över Atlanten. Men El Niño kommer att återkomma – och utsläppen väntas fortsätta i flera årtionden framöver. När vi inte längre tillför några växthusgasutsläpp till atmosfären – kommer uppvärmningen ändå att fortsätta.

– Skulle vi stoppa utsläppen nu skulle vi ändå få en temperaturhöjning i havet fram till 2300 då vi redan stoppat in så mycket värme som kommer sprida sig ner i djuphavet, det går inte att stoppa. Det är därför vi har en inbyggd havsnivåhöjning (varmt vatten tar större plats än kallt reds anm.). Men vi kan ju givetvis bromsa hastigheten och därmed minska de skadliga effekterna. Därför är det väldigt viktigt att utsläppen börjar minska direkt.