Glöd · Ledare

Inga AI-kameror på våra gator

Vart du än går är du aldrig anonym. Kameror med ansiktsigenkänning spanar in dig på torget, filmar dig på väg till jobbet, noterar att du deltar i en demonstration eller träffar en vän i parken. I Kina är de verklighet, i Sverige är de på väg in.

I vilket samhälle som helst hade det varit allvarligt, men det är ännu mer olycksbådande att de införs just nu, under en auktoritär högerregering vars hela politik talar samma språk. Kriminalisering av politiska protester, avlyssning utan brottsmisstanke. Visitationszoner och angiverilagar. Vandelsprövning för uppehållstillstånd. Och nu AI-kameraövervakning med ansiktsigenkänning på allmän plats.

Det sägs ofta när integritetskränkande åtgärder införs att de ska användas vid terrorbrott eller mot andra mycket grova brott. Med undertexten att vi andra, ”vanligt folk”, inte ska vara oroliga. Sedan utvidgas användningen, till exempel blir terrorism ett begrepp som kan innefatta allt möjligt. Vanliga brott utan några som helst politiska förtecken, till exempel. Eller klimataktivism.

I den utredning om polisens användning av AI-övervakning som överlämnades till regeringen förra veckan finns också begränsningar angivna. Man ska bara kunna använda ansiktsigenkänning på allmän plats i de syften som anges i artikel 5.1 h i EU:s kommande AI-förordning: 

• sökning efter offer för människohandel eller sexuellt utnyttjande av människor, samt sökning efter försvunna personer

• förhindrande av ett ”specifikt betydande och överhängande hot” mot ”fysiska personers liv eller fysiska säkerhet” eller ett reellt hot om en terroristattack

• lokalisering eller identifiering av någon som är misstänkt för brott som ”i den berörda medlemsstaten kan leda till fängelse eller annan frihetsberövande åtgärd under en längsta tidsperiod på minst fyra år”.

Man kanske förhindrar något terrordåd på det sättet, eller hittar någon som behöver bli hittad. Men för det första är AI-kameror på allmän plats inte enda sättet. För det andra behöver vi fråga oss vad det kan innebära i praktiken. Kan ”försvunna personer” innebära papperslösa? Kan ett ”terrorhot” handla om en fredlig politisk blockad? Om ett EU-land bestraffar låt oss säga hbtq-aktivister med fyra års fängelse, ska svensk polis medverka till det?

Och oavsett hur svaren på de frågorna låter i dag vet vi inte hur regeringen kommer att vilja använda den här formen av övervakning om ett år eller så. Eller vad en kommande regering kan vilja ha den till.

Frukost vid groddammen.

Rättegången mot Trump för valpåverkan i Georgia 2020 är uppskjuten på obestämd tid.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV