Radar · Miljö

Det krävs för att Sverige ska klara omtalat miljölöfte

Gammelskogen är mörkare grön än den planterade skogen framför.

Både inom EU och genom Konventionen för biologisk mångfald, har Sverige åtagit sig att skydda stora arealer natur. Men om inte Naturvårdsverkets anslag höjs med över en miljard nästa år och stannar på den nivån till 2030, uteblir möjligheten att nå åtagandena. Det skriver myndigheten i sitt budgetunderlag.
– Det krävs en väldigt kraftig ökning av takten, säger Claes Svedlindh, avdelningschef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket om behovet. 

Enligt den mellanstatliga organisationen IPBES senaste bedömning, sker förlusten av arter i världen nu snabbare än någonsin under mänsklighetens historia. Men världssamfundet beslutade i december 2022 att utvecklingen ska vända. Då träffade FN-förhandlingar i Montreal ett globalt avtal om att bevara världens natur och stoppa förlusten till 2030.

– Det är ett viktigt startskott för alla världens länder att vända trenden och stoppa utrotningen av djur och växter i världen. Vi är alla helt beroende av den biologiska mångfalden och våra ekosystem för vår överlevnad, så jag är glad att vi har fått det på plats, skrev då Romina Pourmokhtari i ett mejl till SVT.

Som ett led i att vända förlusten av arter ska minst 30 procent av landytan samt 30 procent av havsområdet skyddas till 2030. EU:s strategi för biologisk mångfald som Sverige ställt sig bakom anger också att 10 procent ska ha ett strikt skydd och riksdagen har en ”tydlig ambition”, om att inga skyddsvärda skogar ska avverkas.

Naturvårdsverket har nu räknat på hur mycket det skulle kosta för att myndigheten ska kunna uppfylla löftena i det budgetunderlag som nu överlämnats till regeringen. Totalt uppgår myndighetens anslag för skydd av natur till 1 645 700 kronor för 2024. Men den summan skulle behöva höjas till 2 825 000 och stanna på den nivån fram till 2030, enligt Naturvårdsverkets budgetunderlag som Syre tagit del av.

– Om takten ökar på det här sättet kommer vi nog klara det, säger Claes Svedlindh och syftar på målet om 10 procent strikt skydd till 2030.

– Det kräver att vi bildar naturreservat eller den formen av skydd. En frivillig avsättning (som en markägare eller ett skogsbolag gör reds anm), kan ju upphävas och avverkas genom ett enkelt beslut.

”Det är ett stort intresse”

Enligt skogspropositionen ska skydd av natur ha frivillighet som grund. Men att få markägare med på båten och mot ersättning inrätta strikta skydd, väntas inte utgöra ett hinder. Redan i dag finns intresseanmälningar från markägare om formellt skydd för omkring 75 000 hektar mark, som väntar på avtal om ersättning. 

– Med nuvarande budget motsvarar det nästan tre års budget, så det är ett stort intresse, säger Claes Svedlindh.

”Inte realistiskt”

Men även om regeringen skulle höja anslaget för skydd av natur, så som Naturvårdsverket äskar, höjer Svedlindh en varningens flagg. Vid sidan av de tio procent som ska ha strikt skydd, kan natur också skyddas genom ”andra effektiva åtgärder”, så som frivilliga avsättningar för att uppnå målet om 30 procents skydd till 2030. Det kan till exempel röra sig om frivilligt skydd eller andra former av bevarande. Här är glappet än större, enligt Svedlindh.

–  Jag tror inte det är realistiskt att tänka sig att all värdefull skog i Sverige ska skyddas av naturreservat och belasta statsbudgeten, vi måste hitta andra bevarandeformer. Där har vi egentligen den stora utmaningen framåt. Hur kan skogssektorn ta sitt ansvar?

Hur regeringen ser på Naturvårdsverkets bedömning och äskande, klarnar delvis i samband med budgetpropositionen i höst. Men också i december, då miljömålsberedningen ska lägga fram förslag för hur Sverige kan möta sina internationella åtaganden kring biologisk mångfald. Claes Svedlindh hoppas att det ska resultera i etappmål, fram till 2030.

– Och en tydlig långsiktighet i budgeten, så att det inte åker upp och ner, säger han.

Oklart hur mycket Skogsstyrelsen vill ha

Även Skogsstyrelsen har möjlighet att skydda natur. Men har normalt mindre medel än Naturvårdsverket. I årets budgetunderlag har myndigheten till skillnad från tidigare år inte siffersatt hur mycket de äskar för skydd av natur och skötsel inför budgetåren 2025, 2026 och 2027. 

– Vi lyfter fram det vi ser som de mest kritiska områdena som vi också sätter siffror på. Alla andra områden, och det är ganska många, sätter vi inga siffror på den här gången, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundquist, till Syre. 

Syre: Samtidigt har det naturavtal som slöts i Montreal och EU:s strategi för biologisk mångfald tydliga mål. Kan det inte krävas större tydlighet i form av siffror från en av myndigheterna som ska genomföra det här?

– Som jag säger, vi har valt att fokusera på det som är allra mest kritiskt och vi vet ju att regeringen har god kännedom om behovet och vi skriver ju om det också, även om vi inte sätter siffror på just det.

Artikeln har uppdaterats med kommentar och uppgifter från Skogsstyrelsen.

Så stora är anslagen 2024

Skogsstyrelsen anslag för områdesskydd uppgår till knappt 540 miljoner kronor, där 20 miljoner är avsatt för skötsel i skyddade områden och två miljoner till renbruksplaner. Resterande ska gå till ersättning till markägare som nekas att avverka inom gränsen för fjällnära skog, biotopsskydd och naturvårdsavtal samt ersättning om Skogsstyrelsen förbjuder en skogsbruksåtgärd, exempelvis på grund av artskyddet. Naturvårdsverket budget för områdesskydd uppgick i år till 1 670 500 kronor, knappt 84 procent av det anslaget går till markersättningar.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV