En tradition tagen från det förflutna och som innebär grymhet och tortyr. Det är vad tjurrusningarna och tjurfäktningarna egentligen handlar om, menar aktivister som i veckan protesterade mot de nu pågående tjurrusningarna i Pamplona.
I torsdags startade den årliga festivalen San Fermín i Pamplona, som framförallt blivit känd för sina tjurrusningar. Mer än en miljon människor förväntas delta som åskådare och tusentals kommer att springa framför tjurarna.
Men eventet är inte bara extremt stressande för tjurarna. Det leder också fram till en avslutande och plågsam tjurfäktning. Djurrättsaktivister har länge protesterat mot traditionen, och så även detta år.
Under onsdagen, innan den första tjurrusningen ägde rum, hade aktivister från organisationerna Peta och AnimaNaturalis samlats på ett av stadens torg iklädda röda kläder och tjurhorn. Där läste de upp en text, som fördömde tjurfäktning som en grymhet och en tradition tillhörande det förflutna.
"Låter oss inte gå framåt"
Tjurfäktning ”är något som vi tar från det förflutna och det låter oss inte gå framåt, det låter oss inte omfamna en värld med mer empati där djur och miljö är mycket viktigare än det arkaiska och avlägsna förflutna i historien”, konstaterade de enligt Euronews.
Några medlemmar av AnimaNaturalis tog sig även in på tjurfäktningsarenan för att kunna ”bevittna denna groteska tradition”, för att kunna ”presentera för samhället vad tjurfäktning innebär utan musik, kameraspel och andra effekter som döljer tjurfäktningens sanna ansikte”, skriver de på sin hemsida.
Bilderna talar för sig själva, skriver organisationen och en av medlemmarna som närvarade beskriver det som ”ett blodbad som är omöjligt att dölja”. ”Om det gick på tv utan klipp och redigeringar skulle det vända magen ut och in på vem som helst”, tillägger hen.
Djurrättsorganisationen Peta beskriver på sin hemsida dels hur en tjurfäktning går till steg för steg, och uppmanar sedan sina läsare att fylla matadorernas sociala medier-konton med kommentarer om att det inte finns några ursäkter för misshandel av djur.
Påverkar landskapet
En Pamplonabo som Syre pratat med är Laura Saenz de Buruaga. Hon är zoolog och jobbar till vardags för WWF i Italien, men varje sommar åker hon tillbaka och besöker familjen i Pamplona.
– Det är fruktansvärt det de gör med tjurarna, det är ju tortyr. De är jättestressade när de springer genom gatorna med en massa människor som skriker. Man måste komma ihåg att de föder upp de här tjurarna på stora, öppna arealer för att de ska ha så lite kontakt med människor som möjligt, säger hon.
Och här kommer en motsägelse in i det hela. Under de år som tjurarna betar på de öppna vidderna lever de troligen ett bättre liv än de flesta andra djur inom köttindustrin.
– Det försvarar inte det man gör mot tjurarna, för det är verkligen hemskt. Men jag kan heller inte låta bli att se att det finns aspekter av uppfödningen som ger vissa positiva effekter. De stora öppna landskapen gör att mängder av fåglar som varje år migrerar stannar till här. Vad skulle hända med landskapet om djuren inte gick och betade där?
Själv ser hon dock till att besöka andra delar av festivalen, som innehåller långt fler traditionella inslag än bara tjurrusningar.
San Fermín pågår under nio dagar. Omkring 60 tjurar kommer att förlora livet under dessa dagar, uppskattar AnimaNaturalis.
Läs mer:
200 miljoner euro i EU-stöd till tjurfäktningsindustrin
Artikeln har uppdaterats.
