Redan 2015 röstade EU-parlamentet för ett förbud mot att ge jordbruksstöd till uppfödning av tjurar som sedan går till tjurfäktningsindustrin. Men fortfarande har det inte kunnat bli verklighet. Detta på grund av att lagarna inte tillåter det.

– Även om vi håller med parlamentsledamöterna helt och hållet i deras moraliska upprördhet och vad de försöker göra, är de rättsliga vägarna att göra detta ganska svåra. Jag skulle faktiskt säga att de är omöjliga, säger Joe moran på Eurogroup for animals, till The Guardian.

För att ändra på situationen så skulle det krävas att EU hade större behörighet att stifta lagar på djurskyddsområdet, menar han. För enda vägen vore en lag som förbjuder tjurfäktning.

I dagsläget finns det inga specifika stöd som går enbart till uppfödning av tjurfäktningstjurar, utan stödet ges som allmänt jordbruksstöd.

Stöd genom CAP

Men den del som går till just denna industri utgår till omkring 200 miljoner euro årligen. Den uppskattningen gör den spanska branschorganisationen Unión de Criadores de Toros de Lidia i en kommentar på sin hemsida på att EU-parlamentet i slutet av förra året avslog två tillägg när den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, antogs för åren 2023-2027.

Organisationen skrivervidare att ett godkännande av de två tilläggen hade varit en ”diskriminering av ideologiska skäl och ett brott mot europeisk lag”.

Den spanska organisationen Avatma, bestående av veterinärer mot tjurfäktning, har beskrivit traditionen som en praktik som helt enkelt går ut på att låta djuren lida i offentlighet.

”Det lidande som man orsakar dessa djur är oförsvarligt”, skriver de i ett uttalande.

Antonio Bañuelos, ordförande för Unión de Criadores de Toros de Lidia, menar istället att lidandet inte är större eller mer utdraget än för andra djur som föds upp för att bli mat.

– Det finns tusentals djur som dör varje dag under mycket smärtsamma omständigheter. Men fokus ligger på tjurfäktning eftersom den är den mest utsatta när det gäller publicitet och det är ett lätt mål, säger han till The Guardian.

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar

I den nya rapporten har djurrättsorganisationerna Compassion in world farming och Eurogroup for animals gjort en omfattande granskning av 180 000 djurtransporter under tiden oktober 2021 till april 2023. I vad de beskriver som en närmast kriminalteknisk process har de jämfört uppgifter från databasen och onlineverktyget Traces, där all information om transporter av djur och animaliska produkter ska finnas registrerade, med uppgifter från Eurostat, Google Maps, Ports.com and Marine traffic. Den sistnämnda ger information om realtider för fartygs resor. 

– Vår nya rapport avslöjar några djupt oroande problem, inte minst att de officiella uppgifterna är ofullständiga, felaktiga och kraftigt underskattar omfattningen av – och det djurlidande som orsakas av – EU:s långväga handel med levande lantbruksdjur, säger Peter Stevenson, chefspolitisk rådgivare på Compassion in world farming, i ett pressmeddelande. 

Enligt djurrättsorganisationerna loggas omkring 60 procent av resorna som att de börjar vid uppsamlingsplatser, men djuren kan ha transporterats från ursprungsgården i många timmar före detta utan att det finns något krav på att detta ska registreras.

Rapporten visar även att miljontals nötdjur och får genomgår långa, stressande sjöresor till Mellanöstern och Afrika för slakt eller gödning, ofta på fartyg i dåligt skick, vilket leder till värmestress, skadliga gaser, rörelsestress och svält. 

Många transporter registreras inte

Dessutom blir många av dessa djur aldrig registrerade i Traces. Det sker bara när transporten går genom ett annat EU-land. Alla resor som sker direkt från ett EU-land till ett land utanför unionen finns alltså inte med här. 

Rapporten visar också att 370 000 kalvar varje år tas från sina mammor strax efter födseln – många så unga som bara två veckor gamla – och får undermåligt med näring under långa resor. Även 300 000 lamm utsätts årligen för långa resor utan tillräcklig utfodring. 

Tusentals får och nötkreatur exporteras till avlägsna destinationer såsom Kazakstan, Uzbekistan, Kirgizistan, Azerbajdzjan, Armenien och Georgien, resor som kan vara upp till tre veckor. Under 2022 exporterade EU cirka 30 000 dräktiga kvigor, vissa till länder i centrala och västra Asien som Uzbekistan och Kazakstan. 

Grisar flygs till Asien

Datan som samlats in visar också att Frankrike, Danmark och Nederländerna har exporterat grisar med flyg ända till Thailand, Filippinerna, Singapore, Vietnam och Kambodja. Detta handlar om suggor som avlats fram för att kunna föda många griskultingar. Mer än hundra transporter har skett från Danmark, där suggor som kan få upp till 17-18 griskultingar per kull avlats fram. 

Även 54 000 ton levande fisk, vilket motsvarar tiotals miljoner enskilda djur, transporterades mellan EU:s medlemsstater under 2019, i trånga utrymmen och med rutinmässig svält och fysiska skador som följd. 

– Även om vi visste att miljontals djur fick utstå grymma och onödiga resor i vinstens namn visar denna rapport att situationen är mycket värre än vi hade befarat. EU måste ta itu med detta som en brådskande fråga genom att förbjuda levande export av jordbruksdjur till länder utanför EU och införa tuffa nya regler för att skydda deras välfärd under transporter mellan och inom EU:s medlemsstater, säger Peter Stevenson i pressmeddelandet. 

EU-kommissionen väntas under onsdagen presentera ett nytt lagförslag kring nya regler för djurtransporter. Läckta dokument om lagförslaget har redan kritiserats av djurrättsorganisationer för att inte vara tillräckliga.

Innan slutet på 2023 skulle EU-kommissionen presentera flera förslag på förbättrat djurskydd i unionen, bland annat ett förbud mot lantbruksdjur i bur. Det var planen. Till sist visade det sig dock att det bara blir ett förslag om skärpta regler kring djurtransporter under denna mandatperiod. Och även där ser det ut att bli skärpningar med modifikation. Läckta dokument visar bland annat att EU-kommissionens förslag inte innebär något stopp för transporter av levande djur utanför EU, något som genom åren fått omfattande kritik från flera håll. 

Vissa skärpningar ser ut att ske. Bland annat föreslår kommissionen ett förbud av fartyg som seglar under ”svart flagg”, det vill säga som klassas som betydligt under en standardnivå. Blir det verklighet skulle hela 55 procent av den nuvarande flottan som transporterar levande djur förlora sina tillstånd. 

Men det finns en rad andra problem, menar djurrättsorganisationen Eurogroup for animals, som har tagit del av de läckta dokumenten. De skriver att ansvaret för att rapportera in missförhållanden till myndigheterna faller på just de personer som utför transporterna.

”Vi kan bara föreställa oss hur ivriga dessa operatörer kommer att vara att rapportera sina egna överträdelser till de behöriga myndigheterna”, skriver Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals, i en kommentar. 

Kalvar får transporteras 18 timmar

Vissa positiva element finns i utkastet, skriver djurrättsorganisationen. Det handlar bland annat om förkortade max-restider för de flesta typerna av djur, obligatorisk spårbarhet i realtid på alla vägtransporter samt att kalvar yngre än 5 veckor inte får transporteras. 

Men fortfarande får övriga kalvar, trots att de anses vara sårbara, transporteras nio timmar plus nio timmar om det finns en timmas paus emellan dessa sträckor och om lastbilarna har ett speciellt utfordringssystem installerat. Men om lastbilarna delvis transporteras via fartyg så räknas inte tiden på fartygen in i dessa timmar. 

Eurogroup for animals kommenterar: ”som om hunger, uttorkning och utmattning hos oavvanda djur (och faktiskt hos alla djur) inte vore tidsberoende” och konstaterar vidare att dessa regler, som de nu är utformade, bland annat legitimerar den irländska exporthandeln med mjölkkalvar, som 2022 involverade 153 000 kalvar.

Fler typer av djur inkluderas

Enligt det som går att läsa i de läckta dokumenten står heller ingenting om maxtemperaturer under transporterna, trots att EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, rekommenderat en maxtemperatur på 30 grader för transporter under dagtid. Inte heller står det något om obligatorisk övervakning av mikroklimatet i lastbilarna. 

Även vattenlevande djur och djur som transporteras i ”vetenskapligt syfte” inkluderas i det föreslagna regelveket. Men här är skrivningarna vaga, och utan mer specifika skrivningar är risken stor att de inte får något skydd i någon större utsträckning, konstaterar Eurogroup for animals.

Även transport av sällskapsdjur kommer att få regler att efterleva. Men i förslaget finns ingen maxtid för transport inskriven, bara att de måste matas ”minst var 24:e timma”.